Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja det förstås, menade Nisse och snöt sig,
men si säljan dä vill ja inte.
— Inte för hundra kronor?
— Ja, dä ä ju pengar, medgav Nisse, men i
alla fall.
— Nå, hundrafemtio då?
Nisse rev sig bak örat och började undra för
sig själv om han inte skulle göra hovrättsrådet
den väntjänsten och ta hundrafemtio, men beslöt
krångla lite till.
— Ja si, sa han, nog för att dä ä rejält bjudet
å nog för att dä ä mycke pengar för en fattig
toffelmakare, men si jag har nu haft honom i
sex år, ända sedan han var valp, å dä käns
svårt si, å va dä anbelangar att han går på
abborren så ä dä som så, att dä nog är mera
som en historia, något som folk tror bara.
— Kan tro det, sa hovrättsrådet menande, men
i alla fall så är här två hundrakronosedlar.
Då högg Nisse yxan i huggkubben och gick
fram till hovrättsrådet.
— Ta’n, sa han, ta’n, fast det blir svårt för
mej, å svårt för käringen, å svårt för ungarna,
men pengar dä ä ju pengar. Och på detta krossade
Nisse en tår, som det tycktes.
— Ja, vi säger väl tvåhundrafemtio då, sa
hovrättsrådet, som var en god man. Nog vet jag
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
