Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gör du det Tun, sa Viman, för logen är
försäkrad så det räcker och i Västervik har
di häktet, å passar du inte där så har di ett
dårhus också.
— Ja, dä var däsamma, tyckte Tun, bara jag
får slå in pratkvarnen på dej din lushund.
— Va för då då, kom det lugnt från Viman.
— Jo, för att du skrävlar å ljuger. Eller har
du inte sagt till nämndeman att jag tiggt mej till
att få byta mej till din ko och att jag lurat på
dej ett kräk utan tänder, å sen har du varit
hos länsman för att stämma mej. Var det kanske
inte du som föreslog affären. Kan du neka,
rackargubbe?
— Va har du gjort då?
— Jo, jag har varit hygglig mä dej och av
ren barmhärtighet gått och trott gott om dej din
utstuderade räv.
— Va dä barmhärtighet också då du
tjuv-vittjade mina nät i höstas och tog livet av min
katta för att ta kräftor på na?
— Ja, dä va bara som ett lite kvitto på din
vana att tjuvbeta min sjöäng, din stryker, och
käringen dins vana att prata lort om mina
ungar. Jag kan inte hjälpa att du bara fått tre
lunsar till pojkar, fähundar, som äro till spektakel
för både Gud och människor. Men det var nu
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
