Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, Lovisa din, den duger den också. Hade
inte du tagit henne så hade hon nog fått gå enbett.
— Ja, å inte hade jag då tagit din Lina, dä
kan du anteckna.
— Nä, men nu har vi dorn.
— Ja, vi har så och äktenskapet är oryggligt,
som det heter.
— Å heligt, å sådant.
— Ja mycke, sa Viman och glodde mot solen.
Ska vi gå in å ta en halva på dä?
Och så bar det av in till Viman och där sutto
gubbarna och talade rart om god grannsämja
och när de blevo lite mer i tagen talade de
vackert om käringarna, för Lovisa gick över dem
och följde med i buteljen med ögonen. Talade
om den första tiden, om kärleken och blevo
rörda, fällde tårar och togo varandra i famn, så
det såg riktigt bra ut ända tills Tun började
hovera och slänga sin gamla hatt lite vårdslöst
så den hamnade i ett fat fruktsoppa och då
vaknade Lovisa. All den ilska hon känt över
gubbarnas supande fick utlopp och i detsamma
fick Tun lerfatet i skallen med fruktsoppan och
äpplebitarna och hela kalaset och ganska illa
utstyrd åkte han ut på gården, där han fick en
trebensstol i sällskap.
— Nu går du hem, sa Lovisa.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
