Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Åkulla han dog han efter att lia klivit i ån för
att bärga näten.
—■ Ja, men han gick ju i vattnet hela dan.
— Ja, men en tål så olika, sir du, å ä så
tiden ute. Ja å nu ä jag okänslig i ena foten.
Nu satte sig Amanda vid sängen och molteg.
Hon tänkte över och räknade ut. Skulle Pelle
dö så åkte hon på fattighuset och där var en
fem, sex brukskäringar förut och hon såg hur
de skulle fröjdas i sina svarta själar om Pelles
Amanda kom. Då skulle hon få för gammal ost,
som man säger. Så snäll hade hon kanske inte
varit vid dem heller, för deras vägen hade inte
hon tänkt att vandra. Men nu såg det farligt ut.
— Va ska vi göra Pelle, kom det sedan
under-givet och nästan ömt.
— Ja, jag vet inte, sa Pelle, och detsamma gör
det. Jag dör nöjd efter allt jordiskt elände och
sen får du väl gifta om dej eller fara till någon
av ungarna eller på fattighuset. Som jag nu ligger
så kan jag ju ingenting göra, än göra upp
med Vår Herre och dö i frid. Då slipper jag
gnatet hemma och slitet i smedjan, så inte är
det värst för mej inte.
— Nä, men tala inte så, sa Amanda och slätade
ut bordduken där hon satt. Vi ska väl i alla fall
hoppas att dä går över.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
