Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bra och så stannade Petter på ett lämpligt ställe
och där lade han ner bördan på isen och tog
fram elddon. Nu skulle det ske och nu skulle
snart katten vara i sin himmel, om katterna ha
någon. Första stickan slocknade och den andra
också, men den tredje brann och så tändes
stubintråden och därmed gav Petter sig av. Det
var nog bäst att pallra på, för Petter hade ingen
egentlig erfarenhet av hur långt en sådan
stubin-tråd verkar, när den är verksam. Men kommen
några famnar måste han se sig om i alla fall,
för att konstatera om stubinen gjorde sitt och
om katten låg kvar i sin säck. Han tittade också,
men inte länge, inte ett ögonblick ens, för det
lilla han uppfattade var mer än nog, nu var
bäst att — ja jädrar.
Himmel vad Petter bar sig åt på isen. Tofflorna
slängde han och gnodde i väg som en vettvilling
eller så pass det nu gick att gno på lialis i
strumpsockor och efter kom kattkräket, som klöst sig
loss ur säcken och ville med hem och som var
lite extra uppskrämd av tyngden, som satt fast
i svansen och dunkade mot isen. För det var
inget fel på laddningen. Stubinen den brann så
ordentligt och tråden kortade av för varje sekund.
— Huu, Petter tordes inte tänka, bara gno,
halka och balansera sig upp igen och så gno
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>