Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, pojkåren voro inte ljuvliga precis.
Men han växte upp och blev en farlig karl i
alla fall och farligast för nejdens flickor. Det var
nämligen något av attan bövlar över Ville och
sådana pojkar dra fruntimmer. Darrande som
asplöv lågo de i hans famn under
lördagskvällarnas dans, men de trivdes med det,
underligt nog, men kvinnan är sådan.
Att han söp och slogs ocli skrämde vettet ur
vanligt stadgat folk brydde de sig inte om, för si
Ville var och förblev flickornas Ville Vikbom.
Han kunde vara rar och snäll också. Vidare
var han en stor byggmästare. Ingen kunde bygga
luftslott som han i stilla sommarkvällar, när han
satt under björkarna med en flickunge i knäet.
Då skulle han ligga i och tjäna pengar, bygga en
stuga, fin som en herrskapsvilla och då skulle
de gifta sig och få små rara barn. Hemmet skulle
bli en himmel med salighet under takåsarna.
Och flickan, som satt där, lyssnade med hela
sin själ och trodde sig förlovad när de skildes.
Men nästa kväll satt Ville under en annan björk,
med en annan flicka och byggde på sin stuga.
Men så en dag kom Augusta. Stor och stark
kom hon och tog tjänst i Mellangärden och när
Ville fick syn på henne så var det hon som kom
att sitta under björkarna och lyss. Men Augusta
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
