Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nä, men det händer att jag gifter mej.
— Såå, kom det lika lugnt.
— Ja, du tror det inte far, men nu hänger det
på håret.
— Jasså. Finns det nått tok kvar i sockna
sedan Nicke i Kvarnbo dog?
— Ja, dä händer det. Anton till exemel.
— Nickes?
— Ja.
— Ja, jag kunde då ge mej tusan på att skulle
du tänkas få en karl så skulle dä va där. Men
dä va däsamma, ska du gå och fria nu då?
— Nä, tänk att dä ska jag inte, för dä har
Anton själv gjort.
— Hå kors, va sa han då?
— Han sa ingenting, för han hade ett brev
med från sin mor.
Nu satte Jan ifrån sig stöveln och tittade på
dottern.
— Kan dä va möjligt, sa han efter en stund.
— Jo, hon behöver en sonhustru skriver hon
och så ber hon mej komma över så vi få pratas
vid. Det tör hända att vi gifter oss fort.
— Ja, dä kan ni gärna göra, för något prat
om att det är för tidigt kan det nog inte bli.
Gubben Jan fnissade lite elakt i skägget.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
