Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var så vackert ute i ängarna, fåglarna
sjöngo och vårblommorna logo och inom Jan
sjöng det också. Jan i Hultet hade friat och
fått ja.
När han kom hem stod han en stund och såg
på sin stuga. Nu tyckte han alt den borde snyggas
upp lite och det skulle han göra. Det skulle bli
roligt att gå där och bättra på medan han
väntade på kärleken.
När han sedan kom fram till köksdörren så
var den öppen och inne i köket var Selma i
full fart.
Han hajade till lite, för så hade han inte tänkt
det. Var hon redan hemma?
— Jasså, du har uträttat redan, sa han.
— Ja dä har jag, fräste dottern, å någe gifte blir
det inte. Käringen vill stå vid makten så länge
hon lever, å då får dä va.
— Nä men, va säger du, sa Jan häpen Men
nog kan ni väl samsas ändå tänker jag.
— Aldrig i livet, sa Selma. Gifta sej mä en
stolle för att gå som piga åt hans mor, dä
gör jag inte.
— Men gumman dör nog snart, menade Jan.
— Ja, dä kan väl hända, men då kan jag lika
gärna vänta ut henne härhemma, å dä sa jag
henne rentut.
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
