- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
2-3

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 1. Om ändamålet med afvägningar och höjdmätningar i allmänhet - §. 2. Allmänna begrepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt fall kan vara att påräkna. Afvägningarne äro för den
enskilda hushållningen af stor vigt och inverka välgörande på andra
konster och vetenskaper, landtbruk, handel och industri. Så t. ex. äro
de nödvändiga vid kanal-, väg- och gat-anläggningar, reglering af
vattendrag, vid utförande af större eller mindre ängsvattningar, vid
anläggning af fabriker och qvarnar, planeringar, sjöars uttappning
och sänkning, kärrs och mossars utdikning, uppdämningar m. m.;
blifvande en noggrann afvägning alltid så mycket nödvändigare, i
mon som den föreslagna väg- eller vattenbyggnaden är mera
vidsträckt, emedan vid en sådan större anläggning ett misstag på
få tum ofta medförer en ökad kostnad af 100- till 1000-tals
riksdaler.

Särdeles vid en mer omfattande afvägning är, såsom i det
följande skall visas, karta öfver trakten nödvändig. En sådan karta
upptager då på ett horizontal-plan alla på marken för afteckning
nödiga punkter, utan afseende på deras olika höjd öfver
horizontal-planet. Karta öfver en afvägnings-operation visar deremot ett
alldeles omvändt förhållande, då alla förenämnde punkter aftecknas å
ett vertikal-plan, eller så, att deras olika höjd, efter någon viss
antagen större och tydlig skala, blifver synlig å ett plan, som man
föreställer sig vertikalt draget mot horizontal-planet och igenom
den afvägda terrainen, å hvilket plan, höjder och sänkningar (berg,
dalar etc.) i förminskad skala afbildas så som de i verkligheten
förekomma. Då vid afvägningar både horizontal- och
vertikal-afbildningar ifrågakomma, brukar man benämna de förra för plan- och
de sednare för profil-teckningar. Profil-teckningarne kunna indelas
i längd- och tvär- eller yt-profiler, allt efter som de visa profilen
utefter hela terrainens längd-linie eller genomskärningen vid vissa
punkter af längd-nivellementet; utgörande i sednare händelsen
antingen endast en nivellerad linie, som vinkelrätt skärer riktningen
af längd-nivellementet eller ock en nivellerad yta.

§. 2.



I det föregående hafva benämningarne horizontal- och
vertikal-plan förekommit, hvaröfver följande förklaring får lemnas.

Plan kallas en sådan yta, som en rät linie, dragen deruppå
i hvilken direktion som helst, helt och hållet vidrör. Hvarje fritt
fallande kropp, som således ej af någon yttre orsak dertill förhindras,
styrer, i följd af den s. k. tyngdkraften, direktionen så mot
jordytan, att om linien fortsattes, den skulle gå igenom jordens
medelpunkt, då jorden antages såsom fullkomligt sferisk. Hvar och en
sådan i tyngdens direktion, såsom AB (fig. 1), gående linie kallas
lodrät, vertikal eller perpendikulär.
Fig. 1.
Fig. 1.

En sådan vertikal-linie bildar hvarje fritt hängande tråd, som
i nedre ändan är med någon tyngd försedd. Linierna aa som
genomskära vertikallinierna AB så att vinklarne vid a äro lika stora,
kallas horizontal-linier. Ett plan, draget i samma direktion
som vertikal-linien, kallas nu vertikalplan, hvaremot ett plan, som
tangerar jordytan uti en punkt a (observatorns ståndpunkt),
benämnes horizontal-plan. Af det anförda, och enär man kan tänka sig
ett oändligt antal af vertikal-linier, är klart, att alla dessa, som äro
räta linier, sins emellan ej äro parallela, samt att en
horizontal-linie, egentligen icke är någon rät linie, utan en krokig sådan,
utgörande en del af jordens storcirkel-båge eller dermed concentrisk
båge, och att således hvarje punkt på densamma är lika långt
belägen från jordens medelpunkt. Häraf följer ock att en
horizontal-yta icke är en geometrisk plan sådan, utan en kullrig, utgörande
en del af ytan till en sfer, hvars medelpunkt jemväl måste vara
jordens medelpunkt. Stillastående vatten, såsom hafsytan, eller
hvarje med den verkliga jordytan eller hafvet parallel yta, utgör
således en horizontal-yta. För att ännu mer bestämdt beteckna en
sådan yta kallas densamma för verklig horizontal-yta; och linier i
denna yta äro således äfven verkliga horizontal-linier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nivel/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free