Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man än håller sig till, hafva de dock år 1440 icke kunnat göra ens
någon uppfinning. Den senare afled nämligen 1439, således ett år
innan han skulle hafva gjort den namnkunniga promenaden i Haarlems
skog; den förres lif infaller mellan 1436 och 1483, hvadan han skulle
hafva varit fyra år då han skar barktyper åt sina barnbarn. Också har
man på senare tiden frångått Junius’ årtal 1440, och i stället antagit
1423 som uppfinningsår, hvilket dock icke upphjelper saken.
Bokbindaren Cornelis, som i sin ungdom skulle hafva arbetat på Costers
tryckeri, och hvars utsago ligger till grund för hela berättelsen och
på samma gång för Haarlems anspråk, dog nämligen 1522, och då
Junius uppgifver att han vid sin död var 80 år, så var han
naturligtvis 1441, då stölden begicks och tryckeriet i följd deraf nedlades,
ännu ej född.
Några bevis för Costers tryck hafva ej kunnat uppvisas. De
upplagor af Salighet sspegeln (Speculum humane salvacionis), som utgifvits
för sådant, har en bland de största kännare af de holländska
inkunablerna, k. bibliotekarien i Haag J. W. Holtorp, förklarat tillhöra en
senare tid.
Den 10 och 11 juli 1823 firades emellertid en stor jubelfest i
hela Holland, och i synnerhet i Haarlem, der man i skogen, hvarest
Coster af bark skulle skurit sina första typer, uppreste ett monument
till förevigande af händelsen, 1856 åtföljdt af ett annat, som fick sin
plats på torget och var ämnadt till en protest mot gutenbergsstatyerna
som blifvit resta i Strassburg och Mainz, och en tredje som man höll
på att uppresa i Frankfurt.
Hvad Strassburgs anspråk beträffar, så låter det icke förneka sig, 4
att denna stad intager ett vigtigt rum i uppfinningens historia, då
Gutenberg en följd af år bodde der och högst sannolikt äfven der
utförde sina förarbeten och försök. Den fullkomlighet, hvarmed konsten
uppträdde i Mainz, tyder på längre förberedelser och kan endast vara
resultatet af en redan förut förvärfvad praktik. Också antogs i
Strassburg allmänt, att uppfinningen i hela sin utsträckning blifvit gjord der,
och man firade äfven 1640 konstens andra jubileum. Man var dock
icke ense om uppfinnarens namn. Medan en del höll fast vid
Gutenberg, firade en annan del stadens första kände boktryckare Joh. Mentel,
såsom den verklige uppfinnaren, hvilken skulle gifvit Gutenberg del
af sin uppfinning, hvarpå denne skulle begifvit sig till Mainz och der
tillgodogjort sig densamma. Strassburgs ställning till uppfinningen har
blifvit utredd genom handlingarne i rättegången 1439 emellan
Gutenberg och Andreas Dritzehns arfvingar.h
Bamberg kämpade för Albrecht Pfister. De skäl, hvarpå än- 5
språken stöddes, voro att Pfister tryckte samtidigt med Gutenberg, Fust
och Schöffer, och att han redan 1455 från sitt tryckeri i Bamberg
utgifvit den äldsta tryckta tyska bok, ett upprop till kristenheten mot
turkarne, söm nyss intagjjtffconstantinopel. Det antages dock numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
