Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då Dietrich vägrade afgå, beslöt taga sin plats med våld. En hos
Schöffer utkommen liten skrift — den första tryckta politiska
bro-chyr — sökte visa orättvisan i denna åtgärd och motverka dess
genomförande. Då staden Mainz tog Dietrichs parti, blef den natten mellan
den 27 och 28 okt. 1462 anfallen, stormad af Adolfs knektar, dess
ädlaste borgare dödade eller förjagade, så att den blomstrande staden
inom några dagar var ödelagd, utplundrad och bragt i armod, hvarur
den endast långsamt kunde resa sig. Fust och Schöffers tryckeri gick
vid detta tillfälle up£ i lågor och så väl detta som Gutenbergs tryckeri
måste en tid afbryta sin verksamhet. Fust och Schöffer uppsatte dock
snart åter tryckeri och utgåfvo många förtjenstfulla verk. Efter Fusts
död i Paris 1466, fortfor Schöffer att utgifva flera märkliga arbeten,
förvärfvande både rikedom och anseende. I april 1503 angifves hans
son Johan som boktryckare, och är det derför sannolikt att Peter
Schöffer dog i slutet af 1502 eller början af 1503. Johan Schöffer
dog 1531, och hans brorson Ivo öfvertog affären och dref den till sin
död 1552, så att verldens första tryckeri egde bestånd ett helt
århundrade och frambragte nära 350 särskilda verk.
Det var hufvudsakligen branden i Mainz som sönderref den slöja,
bakom hvilken de första boktryckarne sökte gömma sin hemlighet.
Hittills hade arbetarne i de båda tryckerierna måst edligt förbinda sig
att ej meddela något om den nya uppfinningen. Från denna
förbindelse ansågo de sig nu fria genom de olyckor som öfvergått Mainz.
En del af dem vände sig till södra Europa, och här fann man snart
flera pressar i verksamhet.
Till orsaker som befordrade Gutenbergs uppfinning kan räknas
Konstantinopels intagande af turkarne 1453. De grekiska lärde, som
voro i besittning af forntidens klassiska skatter, flydde i anledning
häraf till Vesterlandet. De verkade här som lärare vid universitet och
skolor, hvilka i dem erhöllo de yppersta kommentatorer af de gamla
grekiska författarne. I utbredandet af deras verk fann den unga pressen
genast en både lönande och ärofull sysselsättning; de första italienska
boktryckarne egnade sig häråt, och sålunda blef en händelse som tycktes
bestämd att ohjelpligt förstöra konst och vetenskap ett medel för deras
omplanterande i en tacksammare jordmån. Reformationen indrog
pressen ännu mera i det verkliga lifvets krets, och begagnade sig af honom
som ett mäktigt stridsvapen.. Tiden närmast efter boktryckarekonstens
uppfinning var dessutom rik på store män och stora framsteg i
vetenskap, konst och upplysning; många af de första boktryckarne voro
sjelfva i intellektuelt hänseende utmärkta personligheter. Intet under
således att den nya konsten trifdes, växte och inom kort uppnådde en
höjd, som ännu i dag måste väcka vår beundran.
Bland hinder som boktryckarekonsten mötte vid sitt uppträdande
var att tusentals händer voro sysselsatta med afskrifning af böcker.
Endast i Paris skola då mer än sex tusen personer haft sitt uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
