Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu kallades »tryckherre», tillflutit honom ensam. Det kan derför
icke förvåna, att under sådana omständigheter pressens alster blefvo
allt torftigare.
Det nyvaknade sträfvandet inom vetenskap och konst, uppträdandet
af den nyare literaturen i senare hälften af förlidet århundrade, åtföljdt
af den rastlösa industriela verksamheten gåfvo äfven slutligen
boktrycket en ny lyftning, och sedan dess har boktryckarekonsten åter
gått framåt, ehuru betydligt hämmad af den jernhand som censuren
i några länder lade på boktryckerierna.
Till ledning för bedömandet, huru hastigt boktryckarekonsten vann
spridning, meddela vi här några data från de olika länderna, dervid vi
dock ansett oss endast för Sverige böra göra det mera fullständigt.
12 Tyskland. Köln erhöll genom Ulrich Zell 1466—92, sitt första
boktryckeri och blef den medelpunkt, hvarifrån boktryckarekonsten utbredde sig till
Nederländerna och norra Tyskland. Gunther Zainer tryckte 1468—75 i
Augs-burg och var den förste, som i Tyskland använde antiqvastil. Här tryckte äfven
Joh. Koelhof 1472 »J. Nideri praeceptorium divinae legis», deri signatur anses
första gången begagnad, samt Joh. Bämler 1472—92 och Erhardt Ratdolt
1487—1516. I Niirnberg tryckte Joh. Sensenschmidt 1470—78 och grundläde
stadens typografiska rykte; Joh. Regiomontanus 1472—75 och Aston Koberger,
»boktryckarnes konung», 1470—1613, som hade ständigt 24 pressar i gång,
sysselsatte mer än hundra arbetare och hvars arbeten, som uppgå till öfver 200,
utmärkas af en sällsynt elegans. I Strassburg uppträdde Joh. Mentel 1466 med
den andra tyska bibeln, och Heinrich Eggestein 1471. I Sj>eier trycktes redan
1471 en Postilla scholastica, men den första namngifne tryckaren var Petrus
Drach, 1477—1504. I Ulm uppträdde 1473 Joh. Zainer, som tryckte det äldsta
prakttrycket med randlister och initialer >Von beriihmten Weibern», en öfversättning
af Boccaccios »De Claris mulieribus». I Liibeck infördes konsten af Lucas Brandis.
1475—99, med ett praktverk kalladt »Epithoma historiarum», och i Rostock 1476
af Fratres vitæ COMMUN18. Böhmen fick sitt första tryckeri 1468 i Pilsen,
delen del af nya testamentet trycktes på böhmiska. Prag egde tryckeri ifrån 1478
och hade redan i början af 1500-talet ett fullständigt hebreiskt tryckeri. I
Wilrz-burg uppträdde S. Dold, J. Ryser och J. Bekenhaub 1479. Det första
tryckalstret var »Breviarium diocesis Herbipolensis», som också var den första med
kopparstick illustrerade bok i Tyskland. I det slaviska boktryckeriets historia
spelade Urach i Wiirtemberg en framstående rol i midten af 1500-talet; den
förste boktryckaren här var Conradus Fyner 1481. Leipzig, numera sedan
länge bokhandelns högqvarter, fick boktryckeri 1481 genom Andreas Frisner
och vann snart rykte, synnerligen genom de vackra arbeten som utgingo från
Konrad Kakelofen från 1489 och hans måg Melchior Lotther d. ä., f 1542.
Yidare märkas här Valentin Babst, 1541—89, Ernst Vögelin, 1559—78,
Abraham Lamberg, 1587—1629 samt från 1719 Bernh. Christ. Breitkopf
och i synnerhet dennes son Joh. Gottl. Im. Breitkopf. 1482 infördes konsten
i Wien af Joh. Winterburger, i Miinchen af Joh. Schobster, i Erfurt af Paulus
Wider de Hornbach, i Meiningen af Alb. Kunne, i Passau af Conr. Stahel
och BENED1CTU8 Mayr, i Reutlingen af Joh. Otmar; 1483 i Magdeburg af A.
Rauenstein och J. Westval; 1485 i Heidelberg af Fr. Misch, i Regensburg af
Joh. Sensenschmidt och Joh. Bekenhaub; 1491 i Hamburg af Joh. och Thomas
Borchard; och 1513 i Frankfurt a. M. af Christ. Egenolph. Wittenberg erhöll
stadigvarande tryckeri 1509, då Joh. Grunberg nedsatte sig der. Här förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
