Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidare 1520 Melchior d. y. (1519—23) och Michael Lotther, som först tryckte
den fullständiga tyska Luthers bibel; den lärde Georg Rhau (1520—48), Hans
Weyss, Peter Seitz, Joh. Kraft och Hans Lufft (1525—84), kallad
bibeltryckaren. Halle erhöll tryckeri 1520, Dresden 1524 och Berlin 1540. 1876 funnos
i Tyskland 2,375 och i Österrike 534 boktryckerier.
I Italien, der boktryckarekonsten fann den mest förberedda jordmånen, 13
blef den införd af tyskar. Italienarne öfverträffade likväl snart sina lärare, och
redan 1480 hade Italien boktryckeri i 40 städer, medan Tyskland samtidigt hade
endast i 23. Det första anlades i klostret Subiaco, nära Rom, af Konrad
Sweyn-heim och Arnold Pannartz, hvilka troligen tillhört Gutenbergska officinen. De
införde de romerska typerna i boktrycket och redan 1464 tryckte de en Donatus
pro puerulis. 1467 flyttade de till Bom, der de bl. a. tryckte de förnämsta af Ciceros
verk. Samtidigt göt Ulrich Hahn (Gallus) från Mainz grekiska typer. I Venedig
voro de första boktryckarne Johan och Vendelin de Spira, 1469, som tryckte
den första uppl. af Tacitus, Nicolaus Jenson från Danmark, 1470—81, som
omskapade typsnittet till antiqva, Johan från Köln, 1471—87, båda utbildare af
de s. k. »characteres veneti». Adam Roth, 1471—75, Erhard Ratdolt från
Augsburg 1476—86, (intill 1480 i förening med Peter Loslein och Bernhard
Pictor eller målare) tryckte 1482 Euklides, den första bok, hvari förekomma
matematiska figurer, skurna i trä, samt musikaliska verk med rörliga tontecken.
Här tryckte från 1490 äfven Aldus Pius Manutius, som efter afslutade studier
anlade tryckeri för att göra de gamla författarnes verk lättare tillgängliga. Han
förbättrade antiqvan och införde kursivstilen och blef dessutom ryktbar genom
sina latinska och grekiska klassiker. Efter hans död 1515 fortsatte hans
svärfader Andreas Torresanus till 1533, då det öfvertogs af Aldus’ son Paul, och
från 1574 dennes son Aldus d. y. till 1585 med samma berömvärda nit; deras
tryck äro kända under namn af de aldinska. Daniel Bomberg från Antwerpen,
1517—50, utgaf vackra och korrekta grekiska och hebreiska tryck, såsom hebreiska
biblar och en upplaga af Talmud i tolf folianter, alla med af honom förbättrade
typer.* I Milano började Filippo de Lavigna 1469, Antonio Zaroto 1471
och Christofer Waldarfer 1479, och blefvo alla framstående tryckare. I
Fo-ligno tryckte Joh. Neumeister 1470 och samma år Joh. de Verona i Verona.
Treviso fick 1471 genom Joh. Reynardi och Girardus de Lisa tryckeri och
Bologna hade under 15:e årh. omkring 40 typografer, af hvilka den första var
Balthasar Azzoguidi, 1471—80, och 1482 tryckte här Benjamin Chaiim den
hebreiska pentateuken på pergament. I Ferrara tryckte Andreas Belfortis
1471 och här utkom 1553 den berömda s. k. >spanska bibeln». 1471 upprättades
äfven boktryckerier i Neapel af Sixtus Riessinger, i Pavia af Anton de
Car-cano och i Flwens af Bernhard Cennini och hans son; här tryckte bröderna
Nerlius den första upplagan af Homerus å grekiska språket. 1476 anlade
Do-menico de Pistoria tryckeri i klostret Ripoli vid Florens, och använde
klostersystrarna som sättarinnor. 1472 fingo Genua genom Matth. Moravus och Mich.
de Monaco, Padua genom Bart. de Valdevechio och Mart. de Septem
Ar-boribus samt Mantua genom Petr. Ad. de Michaelibus tryckerier, och här
tryckte P. Joh. Puzbach 1475 Aristoteles Problemata. I Parma började Andreas
de Portiglia 1472, och här bragte Giamb. Bodoni (f. 1740, död 1813) konsten
till en ansenlig höjd. I Messina upprättades tryckeri 1473 af Henricus Alding,
i Turin 1474 af Joh. Fabri och Joh. de Petbo, i Palermo 1477 af Andreas
de Varmatia, och 1475 i Modena af Joh. Vurster, i Perugia af Henr. Clayn
från Ulm och i Reggio af Abraham Gurton. 1483 erhöll Pisa tryckeri genom
Laurentius och Angelus Florentini och s. å. anlades af judar (Joshua Sala-
* I Venedig skall äfven den äldsta tryckta tidning sett dagen, nämligen »Gazetta di
Venezia», som utkom 1536. Det krig, som då fördes af sultan Soliman mot republiken Venedig,
hade så stort intresse för hela Italien, att den enskilda korrespondensen icke var tillräcklig
att nog hastigt sprida underrättelserna bland allmänheten, utan trycktes de och såldes för en
gazeta, ett litet venetianskt mynt. Deraf namnet, som sedan antogs af alla romanska folk och
England för tidningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
