- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
37

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I Turkiet var boktryckarekonsten länge förbjuden såsom en svartkonst, 122
och dess utöfvande var från 1483 belagdt med dödsstraff. I trots deraf voro
dock från 1490 judar och kristna armenier i hemlighet sysselsatta dermed. Först
1727 lyckades det Ibrahim effendi, en, som det säges, till islam öfvergången
ungrare, att vinna tillåtelse att anlägga tryckerier, med vilkor att han icke
tryckte religiösa böcker, hvilka ansågos för heliga att på detta sätt framställas.
Han förfärdigade sjelf, efter mönster från Leyden, matriserna och göt typerna
för kejserliga tryckeriet i Konstantinopel. 1728 utkom härifrån det första verket,
ett arabiskt-turkiskt lexikon i två folioband om 666 och 756 sidor. Ibrahim
dog 1742, och tryckeriet öfvergick till hans lärjunge Khadv Ibrahim, som några
år fortsatte, ehuru icke med samma talang som grundläggaren. Det upphörde
slutligen, och under 20 år saknade Turkiet tryckeri, till dess sultan Abdul Hamid

1784 åter kallade konsten till lif. I Turkiets flesta städer var det judar och
kristna, först i* senare tider muhamedaner, som utöf vade boktryckarekonsten.

Åfven i Grekland trycktes redan på 1500-talet af judar med ambulato- 123
riska pressar. Först 1817 inrättades i Korfu ett fast tryckeri af WlLSON;
derefter kom Korint, och Athen erhöll 1822 ett tryckeri som gåfva af lord Stanhope,
Nauplia på samma sätt af Didot, och Missolonghi af lord Byron. I Hydra
inrättades 1823 tryckeri af greken Dobras, som lärt hos Didot. Anda till 1820
verkstäldes allt grekiskt tryck hos Nicol. Glyky i Yenedig.

Asieil« I Kina har tryckkonsten utöf vats sedan långt tillbaka. Ar 923 124
lärer kejsar Tients-ching hafva låtit i träplattor skära de klassiska böckerna och
trycka dem. Utom denna äldsta metod, kallad mupan, öfverdrages träet stundom
med en vaxhinna (lapan), i hvilken figurerna skäras. En tredje metod består
af rörliga typer (,lioupan), som skall vara uppfunna af en kinesisk smed, Pi-ching,
i elfte årh., och som skall hafva användt lera för att forma skriften. 1603
införde jesuiter rörliga stilar, och 1662 blefvo genom europeiska missionärer
förfärdigade omkring 250,000 typer af koppar. De lösa typerna hafva dock icke
lyckats vinna insteg i Kina, utan den äldsta metoden är den allmänt använda, och
den synes vara så lämplig för den kinesiska ordskriften, att den utan tvifvel
fortfarande kommer att begagnas. Yid brådska erhåller hvarje gravör en träbit som
rymmer två ordlinier, och dessa sammansättas sedan till sidor. Hvarje träplatta
innehåller två trycksidor och omfattar äfven marginalerna, i hvilka noter och
anmärkningar sättas. Kalligrafen skrifver å tunt papper sidans innehåll, denna
aftryckes å träplattan och graveras derefter. Tryckaren lägger plattan på ett
bord, öfverstryker den med en i tusch doppad pensel, och sedan papperet blifvit
pålagdt trycker han lindrigt derpå med en borste. En arbetare kan sålunda
aftrycka 2000 blad om dagen. Papperet är vanligen tunt och olimmadt, så att
vattenfärgen slår igenom, hvarför tryckningen sker blott på ena sidan. Yid
häft-ningen vikes bladet med trycksidorna utåt; den sammanhängande delen bildar
bokens ytterkant och häftningen sker vid bladens öppning medelst genomdragning
af en tråd eller ett band. I Japan infördes konsten af jesuitmissionärer, hvilka 125
i slutet af 16:e århundradet inrättade en press i Nangasaki. I Jeddo har sedan

1785 tryckts på europeiskt sätt. Det gamla trätafletrycket, troligen infördt från
Kina och användt äfven i Kaschmir, Tibet m. fl. land, har redan till största
delen undanträngts af den Gutenbergska tryckmetoden. — I Indien vann äfven 126
denna konst insteg för länge sedan, särskildt genom engelska missionärer. Så
anlades tryckerier i Goa 1563 af Joannes de Endem, i Tranquebar 1569, Manila
1590, Batavia af Abraham van de Eede 1668, Madras 1772, Kalkutta 1778,
och i Bombay 1792. För närvarande står den indiska pressen ganska högt,
och särskildt är journalistiken stadd i kraftig utveckling. — I Persien för- 127
dröjdes den typografiska konstens införande genom fördomar, som ej tilläto
att en helig bok mångfaldigades genom annat än handskrift. Först 1820
inrättades tryckerier i Teheran och Tabris. Dessa blefvo dock utan nämnvärd
betydenhet. — I asiatiska Kyssland tryckte Michael Istphanovitz 1701 128
i Tifis och i det af Ryssland eröfrade Central-Asien finnas numera flera trycke-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free