Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rier, från hvilka missionsliteratur, regeringstryck och guvernementstidningar
m. m. utgå.
129 I Amerika uppträder boktryckarekonsten först i Mexico, der en tysk
Joh. Cromberger 1544 tryckte religiösa skrifter och 1549 Giev. Paolo
Lom-bardo. I syd-amerikanska staterna var det jesuiterna, som inrättade tryckerier.
Sådana uppstodo i Lima 1586, i Puebla och Quito före 1612. I Brasilien lär
boktryckarkonsten hafva idkats redan i 16:e århundradet, ehuru inga tryck från
denna tid äro kända. BuenoS Ayres fick en press 1789, Montevideo 1807, när
engelsmännen eröfrade landet. — Bland Yestindiens öar erhöll San Domingo å
Haiti redan i början af 17:e århundradet sjelfständigt tryckeri, de öfriga något
senare. — Massachusetts var den första af Nord-Amerikas förenta stater,
der boktryckarekonsten infördes, genom presten Jesse Glover, hvilken i England
engagerade Stephen Daye för att uppsätta en press. Glover dog dock under
resan och Daye började 1639 trycka i Cambridge. Efter honom följde Sam.
Green 1649—1702. I Boston upprättades tryckeri af John Förster 1676 och
i Filadelfia af en af de första engelska emigranterna William Bradford 1686.
Hans efterföljare var skalden Samuel Keimer; hos honom uppfostrades
Benjamin Franklin (f. 1706, d. 1790), som 1727 tryckte i Wordbridge och senare i
Burlington, der han använde den första koppartryckspressen i Amerika. New York
erhöll 1693 genom William Bradford sitt första tryckeri. Under 18:e
århundradet fingo de fiesta af Nord-Amerikas stater egna tryckerier, och i det
19:e hafva äfvcn indianska tryckerier uppstått. Så utgafs 1828 i New Echota i
staten Arkansas en indiansk-engelsk tidning, xCherokee Phoenix»,
hvars^alfabet uppfunnits af en chirokes-höfding och bundits vid 85 skriftecken. Afven
Chippeway- och Dakota-indianerna hafva i senare tid utgifvit en tidskrift och
en tidning. I början af 1870 ansåg man att i Amerikas Förenta stater funnos
13—14,000 tryckerier; regeringstryckeriet i Washington sysselsatte år 1878
tillsammans nära 1000 personer, deraf 260 sättare, och hade 400,000 kilogr. stil,
41 maskin- och 13 handpressar.
130 Till Afrika, särskildt Egypten, förde Napoleon I:s expedition den första
tryckpressen. Den uppstäldes af J. J. Marcell i Kairo 1798. Samtidigt
inrättades ett tryckeri i Alexandria och något senare ett annat i Gizeh. Med
värme omfattades den nya konsten af Mehemed Ali, som 1822 i en af Kairos
förstäder, Bulak, stiftade en högskola med dertill hörande tryckeri. Al gier fick
efter fransmännens eröfring eget tryckeri 1830. I vestra Afrika lära
portugiserna redan i 16:e århundradet hafva anlagt tryckerier på Senegambiens
kust. Den amerikanska negerkolonien Liberia har länge haft ett tryckeri i
Monrovia, hvarifrån »Liberia herald», redigerad af negrer, utgifves. Kapstaden
är sedan 1806 försedd med ett tryckeri, och under de sista 30 åren hafva i
kapkoloniens öfriga städer många sådana uppstått, från hvilka en mängd
tidningar utgifvas. Numera finnas tryckerier äfven i Kafferlandet,
Oranje-republiken, bland hottentotter, betsjuaner m. fl. negerfolk. Portugiserna
tryckte redan tidigt andaktsböcker på Afrikas östkust. Det, så vidt man vet,
äldsta afrikanska trycket härstammar från Terceira och bär året 1583.
131 Till Australien kom den första pressen 1795 genom engelska regeringens
försorg, men blef länge obegagnad af brist på kunnigt folk. Det första privata
tryckeriet grundades af Georg Howe i Sidney 1802, och redan 1803 framträdde
den första tidningen, »Sidney gazette and New South-Wales advertiser», länge
den enda i kolonien. Sedan 1820-talet har boktryckeriet — isynnerhet
tidnings-väsendet — utvecklat sig raskt i Australien. I början af 1873 utkommo ensamt
i Victoria 121 periodiska skrifter; i det öfriga Australien tillsammans omkring
200, deribland 2 svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
