Handbok i boktryckarekonsten / 39 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STILGJUTERIET.

——

132

Stilgjuteriet var ursprungligen grundlaget vid inrättandet af ett
tryckeri, men blef småningom en egen handtering. Stämpelgraveringen
var deremot redan från början en särskild konst, och endast få
boktryckare egde tillräcklig teknisk färdighet att gravera stämplar. Den
tiden var behandlingen af metaller hufvudsakligen förbehållet
guldsmederna, och vi hafva sett att Gutenberg redan i Strassburg trädde i
förbindelse med en sådan. Handeln med matriser kom snart till stånd,
hvilket bevisas deraf, att precis samma stilar förekomma å skilda, ofta
långt ifrån hvarandra belägna orter. De första stämpelskärarne
bestämde icke sjelfva stilens snitt, utan sökte endast att åstadkomma
en efterbildning af den skrift som renskrifvarne i handskrifna verk
begagnat, och de satte en ära i att göra detta så troget som möjligt.
De måste derför göra en stor mängd matriser till ligaturer,¹³⁸ då
handskriftens förkortningar öfvergingo i tryckets typer. I synnerhet gjordes
tillsatser till vissa bokstäfver, såsom t. ex.



Häraf hafva vi nu qvar endast det dubbla r i frakturen. I Tyskland
begagnades vid böckers afskrifning uteslutande den s. k. munkskriften,
och detta mönster följdes derför af de första stämpelskärarne. De af
Gutenberg till den 42-radiga bibeln⁷ begagnade stilarna hafva följande
utseende:



I den 36-radiga bibeln, hvars tryckare och tryckort är omtvistad,⁵
men som i allmänhet tillskrifves Pfister i Bamberg, på grund af stilens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>