Handbok i boktryckarekonsten / 42 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

135

I Italien funno de första boktryckame Sweynheim och Pannartz¹³
i der varande handskrifter förebilder till en renare stil, de romerska
typerna, och införde den i boktrycket. Den stil, som de begagnade i
den första i Italien tryckta bok: Lactantius de divinis institutionibus,
har följande utseende:



Denna stil närmar sig, såsom synes, ganska betydligt antiqvan. Den
egentlige skaparen af antiqvan var dock Nic. Jenson, en dansk
myntstämpelskärare, hvilken af konung Karl VII i Frankrike sändes till
Mainz för att lära boktryckarekonsten och sedan införa den i Frankrike.
Vid konungens död begaf han sig dock i stället till Venedig, och här
förbättrade han snitten af de romerska typerna och införde 1465
antiqvan (den gamla), samt graverade en grekisk stil, dock, såsom förut,
endast gemena; versalerna tillkommo först 1538. Johan de Spira i
Venedig begagnade också en stil som närmade sig antiqvan, och han
använder i interpunktionen kolon och frågetecken. Antiqvastilen fick
snart insteg i Italien och Frankrike samt äfven på några ställen i
Tyskland. I Frankrike upptogo de första boktryckarne en stilsort som
mycket liknade Jensons romerska typer. Så förekommer i Gerings
första tryck:



Men derefter kom en tid, då man nästan öfverallt åter tryckte med
gotiska typer, och till och med i Frankrike dröjde det ända till slutet af
sextonde århundradet innan antiqvan blef den allena herskande. Såsom
prof på de i 16:e årh. begagnade gotiska typerna kan följande tjena:



I Holland tryckte Colard Mansion med egendomliga, efter franska
handskrifter graverade typer, i Frankrike kallade Ȏcriture grosse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>