Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvad de förut egt, men någon gemensam kägel i de olika
boktryckerierna finnes med få undantag ej 230.
Den allmännaste kägeln i Sverige, den af P. A. Norstedt & Söner
införda, förhåller sig till franska systemet (enligt Bertholds normalmått)
så att 18 svenska petit motsvara 17 franska. 25 petit utgöra 71 mm.,
således 1 petit = 2,84 mm. eller 0,1 6 mm. svagare än den franska. Den
svenska stilhöjden är 24,7 7 mm. eller 1,08 mm. högre än den franska.
Stilars benämning.
Redan i konstens första dagar gaf man de olika stilarne vissa 149
namn för att kunna åtskilja dem. Dessa namn gåfvos dock icke alltid
efter stilens storlek, utan efter det verk som först tryckts dermed.
Så kallade man den stil, hvarmed »Corpus juris civilis» första gången
trycktes: corpus, och den stil hvarmed man första gången tryckte
Ciceros bref: cicero. Petit fick sitt namn såsom den då varande
minsta stilsorten; den kallas i England brevier, derför att dermed
trycktes katolska kyrkohandböcker. Mittel kallades så, derför att den
var den mellersta af då befintliga sju stilsorter (petit, corpus, cicero,
mittel, tertia, sekunda och kanon); den kallas i Frankrike saint-augustin,
emedan Augustini verk först trycktes dermed. Tertia fick sitt namn
såsom den tredje och sekunda (text) såsom den andra stilsorten
uppifrån. Missal begagnades först i Frankrike till andliga böcker, o. s. v.
De brukligaste stilkäglarne äro: iöo
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
