- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
58

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är försedt med en rörlig finslipad stålplatta i rät vinkel mot bokstafvens
sidor. Stilen tryckes noga emot de båda sidorna, hvarefter stålplattan
sakta nedföres mot bokstafsbilden, hvarvid lätt ses om denna står
jemnt. Ar detta icke fallet, bortfilas å matrisens motsvarande ställe,
efter vinkelmått, så mycket som anses behöfligt. Härvid bör dock
iakttagas bokstafsbildens djup i matrisen, hvilket lättast sker med en
af föreståndaren för P. A. Norstedt & Söners gjuteri Th. Ebbesen derför
konstruerad multiplikator, bestående af en jemnslipad metallplatta,
hvar-igenom går en rörlig fin, ehuru icke uddhvass, nål, som med sin öfre
ända stöder mot en visare, gående öfver en graderad skala. Af ståndet
mellan axeln, hvarpå denna visare rör sig, och den graderade skalan
är 50 gånger längre än det mellan axeln och den punkt der nålen
stöder mot visaren. Matrisen föres tätt intill metallplattan, hvarefter
nålen nedföres i bokstaf sbilden. Härvid stöder nålen mot visaren, som
på skalan noga utvisar bokstafsbildens djup; är den t. ex. en punkt för
djup så visar multiplikatorn 50 punkter. När matrisen affilas på
bildsidan, undersökes emellanåt med multiplikatorn och vinkeln, tills man
får den ett skrifpappers tjocklek högre än den bestämda höjden. Ar
matrisens bildsida så nära färdig, insättes den först af gjutna bokstafven
i liniemätaren. Denna består af en stålplatta med en dervid
fastsittande kant och en underifrån ställbar skarp lineal; då stilen lägges
på plattan, visar linealen noga bildens parallela läge mot stilkroppens
sidor (vid kursivstil insättes en kilformig bit, så att alla till samma
stil hörande bokstäfver få en bestämd lutning), hvarefter matrisens ena
sida affilas mera på ena eller andra ändan, allt efter som bilden skall
vridas, men alltid i rät vinkel mot bildsidan. När en sida är färdig
filas den motsatta parallelt med denna och således äfven rätvinkligt
mot bildsidan, och slutligen matrisens öfra ända rätvinkligt mot sidorna.
Nu afgjutes matrisen för andra gången, hvarefter bokstafsbilden åter
noga undersökes, och om något fel ännu återstår, forfares på samma
sätt som med första afgjutningen. Slutligen affilas, efter mätning med
multiplikatorn, hvad som återstår på höjden, och med en fin stickel
bortskäres den skarpa och till en del invikta kant som genom filningen
på bildsidan uppstått omkring typbilden. Nu är matrisen färdig.

Nyligen har man börjat att vid matrisjustering medelst fräsmaskin
borttaga det öfverflödiga å matrisen. Härigenom vinnas flera fördelar,
såsom inbesparing af tillriktning m. m. Då nämligen matrisen är så
noggrant justerad, behöfver gjutaren endast tillrikta m-matrisen,
hvarefter alla öfriga passa, om endast gjutinstrumentet föres tätt intill
hvarje matris.

Gjutinstrumentet.

160 Enligt Vinnes antagande skulle redan Gutenberg hafva förfärdigat
ett gjutinstrument6. De äldre instrumenten voro af messing, hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free