Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De förenas genom en lång arm, liknande en pantograf. Denna arm
har i ena ändan en fin spets, hvilken föres utefter mönstrets konturer,
under det den andra med en skärtand utarbetar bokstafven i träet.
Denna skärtand gör 14—1600 slag i minuten. Armen kan ställas
efter olika storlekar, så att man efter samma mönster kan göra större
eller mindre bokstäfver. Maskinen arbetar således som en gravermaskin.
Sedan maskinen fullgjort sitt arbete, kommer bokstafven till
färdiggöraren, hvilken afhjelper möjligen befintliga fel. Derefter kokas
bok-stäfverna i olja.
228 Trätyper med bildyta af kautschuk äro införda af Peter Gfrörer
i Indiana och patenterade i Amerika. Här försöktes äfven typer af
vulkaniserad kautschuk, men med hvilket resultat känna vi icke.
Man har äfven försökt typer af glas. Så erhöll boktryckaren
Carl Winterwitz i Wien 1869 privilegium på uteslutande rätt att
tillverka typer af glas. Whitney i Canada uttog 1874 i London patent
på glasstil, hufvudsakligen afsedd för affischstil, och 1877 uppträdde
Dumas och Moncharmont i Paris med nya försök, ehuru äfven de
hittills utan framgång.
I Frankrike har nyligen försök gjorts med typer af porslin, äfven
dessa hufvudsakligen för affischstil. De gjorda försöken hafva utfallit
väl, och särskildt lofordas denna stil för den lätthet, hvarmed den tager
färg. Bröderna Chaumont hafva uttagit patent härå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
