Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kasterna böra göras hvarken för stora eller för små. I förra
fallet taga de för stor plats och blifva svårhandterliga, i senare fallet
hindra de sättningen, emedan svårighet uppstår vid stilens upptagande
och stilar under dessa försök ofta skadas. De skola tillverkas af riktigt
tort, qvistfritt trä, och nedersta väggen, som har en öfver de andra
uppskjutande kant (kastrand), bör vara af ek eller annat hårdt
träslag. Denna kastrand tjenar till att, då kasten begagnas, stöda
vinkelhaken, skepp eller lådor, samt andra kaster, då sådana placeras ofvanpå
hvarandra.
Alla kaster böra vara försedda med tydligt tryckta etiketter,
an-gifvande stilsortens namn, signatur, antalet kaster af den sorten o. s. v.
Innan stilen utlägges i kasterna, utfodras fackens bottnar med 235
starkt, i kanterna inviket skrifpapper eller ock med glanspapp; i båda
fallen skall utfodringen noga passa, d. v. s. papperet vikes eller
klippes så stort, att det blir obetydligt större än fackets botten och således
måste trängas ner. Att, såsom någon gång sker, vid kasternas
förfärdigande utfodra facken med en hel pappskifva, är icke
ändamålsenligt. Denna fackens utfodring har till ändamål, dels att bottnen icke
skall blifva så hård, dels att underlätta rengöringen, och slutligen att
i fall träet, såsom ofta är fallet, äfven om det är godt, skulle spricka
eller torka ihop, stilarne icke måtte glida ur det ena facket i det
andra eller falla igenom bottnen.
Vid utläggningen tagas stilpaketen i den ordning de äro numre- 236
rade och sättas i ett skepp 253, hvarefter man med en sättlinie 243 eller
annan styf linie, något längre än stilradernas bredd, tager några rader
och låter dem falla på ett papper; sedan de litet omristats, tager man
stilarne i handen och fyller facket. Härigenom komma typerna att
ligga mindre tätt och för sättningen beqvämare, än om man direkt
från linien skulle skjuta dem i facket, hvarjeinte möjligen medföljande
metallsmulor aflägsnas, innan stilen kommer i kasten.
Ar stilsatsen större än som går i kasterna, eller som för tillfället
skall läggas ut, bör man endast taga precis så många rader, som man
för tillfället behöfver, och låta de öfriga stå; stilen förvaras nämligen
bättre stående i rader än liggande i hög.
Kasterna hvila, då de begagnas, på en pulpetlik ställning, regal, 237
som vanligen har en höjd af 1 meter framtill och är 25—35 cm. högre
på baksidan.34’ Sättregalen innehåller nedtill, efter behof, endera fack
för kasters förvaring eller ock endast en brädskifva, parallel med
regalens öfre del, till förvaring af skepp o. d. Skola kaster förvaras i
regalen, bör den å tre sidor vara brädbeklädd, så att icke alltför mycket
dam intränger deri. Afdelningarne för kasters förvaring göras så
rymliga, att då en med stil väl fyld (laddad) kast inskjutes deri, stilen
icke skadas.
Kasten bör under sättningen stå så högt, att sättaren når nedre
kanten (kastrand) med armbågen. Längre eller kortare personer reglera
J. G. Nordin, Handb. i Boktryckarekonsten. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
