- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
102

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vidare är det af synnerlig vigt att lärlingen från början läres
att icke under sättningen göra någon onödig rörelse. Det är nämligen
ganska vanligt att lärlingen, om han får råda sig sjelf, snart tillegnar
sig något visst manér, några vissa rörelser, såsom att vagga med
kroppen, att slå stilen flera gånger mot sättlinien, innan den släppes o. s. v.,
rörelser hvilka alltid medföra stor tidsförlust och således äro absolut
hinderliga för en snabb sättning. Det har visserligen händt att äldre
sättare genom noggrant aktgif vande på sig sjelf va kunnat bortlägga en
sådan hinderlig rörelse, men vanligen följer den hela lifvet, hvarför det
är nödvändigt att noga aktgifva derpå och beifra oseden redan i början.

245 Då lärling skall börja sätta, är det fördelaktigt att han får göra
detta efter tryckt manuskript; han fattar då lättare enskildheterna.
Han undervisas huru han skall taga vinkelhaken med venstra handen,
så att de fyra fingrarne ligga under och tummen ofvanpå, nående
sättlinien. 242 Stilen tages med högra handens tumme, pek- och långfinger,
samt fasthålles af tummen och långfingret. Pekfingret hvilar löst
ofvanpå, för att styra den samt för att medelst en lätt och hastig
gnidning efterkänna signaturen och, om man händelsevis skulle fått
stilen orätt mellan fingrarne, dermed vända den rätt, när den sättes i
vinkelhaken. Sedan han å manuskriptet läst några ord, staf var han
dem i minnet och tager den ena behöfliga stilen efter den andra
och ställer dem bredvid hvarandra i vinkelhaken, alltid med
signaturen uppåt. Härvid kommer stilgravyren att stå upp och ned,
sålunda : bVMOKsiEDi ffeptiEir siocicHorw

Lärling bör tillhållas att under det han för en bokstaf från facket
kortaste vägen till vinkelhaken, kasta blicken i facket för nästkommande
bokstaf för att se efter huru han på beqvämaste sätt må kunna taga
den; har han tagit denna, så ser han i nästa fack o. s. v., och när
han tager halffyrkanten för att sätta vid ordets slut, ser han på
manuskriptet eller, om detta icke behöfves, i vinkelhaken för att möjligen
der upptäcka något fel i raden. Under sättningen bör den venstra
handen med vinkelhaken så mycket som beqvämligen låter sig göra
följa den högra för att förkorta vägen för stilen från facket till
vinkelhaken, deri stilen nedsättes utan öfverflödig rörelse.

246 Mellan orden i en rad sättes vanligen halffyrkant. Efter punkt
(då den af slutar meningen), fråge- och utropstecken sättes fyrkant.
Härvid bör anmärkas, att, om stilen är hög och smal eller gjuten på
större kägel än gravyren är af sedd för, t. ex. corpus på cicero, så bör
i förra fallet af ståndet mellan orden vara endast en tredjedels fyrkant,
och i senare fallet utslutningen dertill vara halfcorpus på bredden och
cicero på kägeln. Vid kompakt sättning bör afståndet mellan orden
i allmänhet vara mindre än då mellanslag mellan raderna begagnas.

247 Då en rad är så nära fullsatt, att icke ytterligare ett ord eller
en stafvelse går in derpå, efterses hvilken proportion nästföljande ord
eller stafvelse har till det tomrum som finnes, och om antalet utslutning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free