Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokstäfver höra till hvar sitt af två sammansatta ord, t. ex. grufingeniör,
groflemmad. I fraktur är dessutom åtskilligt att iakttaga i af seende på
bokstafven s. Det sammangjutna är egentligen fj, ehuru vi begagna
det såsom fö, hvarför ock några författare vilja alltid hafva fö. Ö
begagnas endast i slutet af en stafvelse; i följd deraf kan också endast
begagnas på denna plats och framför böjningsändelse i enstafviga ord,
sålédes: be£, beöfa, nntø, tøitøt, toiftøet, tuiöfa, nnöfte (hufte), nnöferligcn,
brunölar, gvönfla, utflög, brottölig, gångftig, ff^bbötutt o. s. v.
Skilje- och läsetecken.
Flinkt och komma sättas alltid tätt intill föregående bokstaf, 250
äfven om ordet är spärradt. Deremot skiljas kolon, semikolon,
utrops- och fr&getecken från föregående bokstaf (utom punkt) med
en tunn spatie. Då punkter begagnas för att i texten beteckna ett
afbrott, böra dertill användas endast 3 punkter med högst en halffyrkant
mellan hvarje.
Apostrof användes för att antyda att en eller flera bokstäfver
äro utelemnade, samt två tillsammans såsom citationstecken; i senare
fallet bör man noga efterse att de icke tagas af olika stilsorter.
Parenteser begagnas att innesluta ord eller mening, vid
ordningstal: 4), och stundom vid nottecken: °) f) *)• De sättas alltid tätt intill
den stil hvartill de höra. Sättes antiqva parentes i början, skall sådan
begagnas också i slutet, äfven om den kommer att stå bredvid ett
kursiveradt ord, ty blott två parenteser bilda ett helt. Om
parentesers och skiljeteckens inbördes plats gälla samma regler som för
citationstecken.201
Klammer [hakar] användas likasom parenteser eller, då dessa
senare redan finnas, såsom särskiljande från dem.
Kors användes såsom nottecken och som tecken för död.
Stjema begagnas som nottecken, i st. f. linie o. s. v.
Paragraftecken sättes utan punkt; flera paragrafer betecknas: §§
Et-tecken (&) begagnas nästan uteslutande i firma-namn; i texten
bör det icke användas. Stundom användes det i etcetera (&c.), men
detta betecknas bättre: etc.
Nummertecken (jfö) användes sällan i texten, utan begagnas då
förkortningen n:r (icke n:o, då o är latinska ändeisen och således icke
rätt väl användbart i svenskan).
Citations-(anförings-)tecken (» » ” ”) sättes i svenskan alltid
åt samma håll, d. v. s. vända efter hvarandra. »Gåsögon» lemnas
vanligen från stilgjuterierna med signaturen å orätt sida och denna måste
derför vid sättningen alltid vändas neråt. Då citat förekommer i redan
förut citerad sats, användes dertill antingen citationstecken af annan
sort eller också enkla apostrofer. Citationstecken sättes alltid tätt intill
ordet dit det hör. Att, såsom förr var brukligt, sätta citationstecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
