Handbok i boktryckarekonsten / 107 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 20.

Sättningen lyftes ur vinkelhaken i ett skepp (fig. 20). Detta 253
består af en 2—3 mm. tjock zinkplåt, å tre sidor försedd med ungefär
15 mm. höga kanter, vanligen af trä med inre skoning af messing.
Förr voro skeppen af trä med dubbel
botten, den inre, tungah, gående uti en
i skeppets sidor anbringad fals. Dessa
skepp kunde dock i längden icke
bevaras från att slå sig och spricka sönder,
livarför de allt mer blifvit undanträngda
af de lätthandterligare och mera
praktiska zinkskeppen. Skepp göras allt
efter behof i flera storlekar, såsom för
8:o-, 4:o- och folioformat. De måste
vara noga i vinkel och längdkanterna
å de större sorterna å den öppna sidan
skjuta ungefär 2 cm. ut öfver bottnen. De nabbar, som härigenom
bildas, tjena som hvilopunkter vid en sidas transporterande från eller
till skeppet.258

Skeppet ställes på kastranden, vid vanlig sättning något lutande åt
höger, vid spaltsättning åt venster, och sättningen placeras i nedersta
hörnet. Då nästa vinkelhake är fullsatt, lyftes sättningen på den förut
i skeppet stående o. s. v., till dess sidan är full.

En satt sida kallas kolumn. Alla kolumner i ett verk måste vara 254
lika långa, och längden bestämmas så, att den öfverensstämmer med
jemna rader. För att underlätta denna beräkning uppsättes det antal
rader som sidan skall innehålla, och derefter uppgöres ett
kolumn-mått. Härtill kan begagnas ett trästeg, hvari göres ett märke, eller
ännu bättre ett systematiskt blysteg, närmast större än kolumnens
längd, hvarvid man ditlägger så mycket till underslag,25’ att kolumnen
blir ungefär en half petit längre än steget. Detta medför den fördelen
att man vid formatets uppgörande icke behöfver lappa med småsteg.

Vid en kolumns utgörande iakttages:

1) att en kolumn icke får börja med sista raden af ett stycke;

2) att kolumn icke annat än i yttersta nödfall får sluta med

första raden af ett stycke;

3) att, om afdelning slutar upptill å en kolumn, minst fyra rader
af texten måste finnas derå;

4) att, om rubrik förekommer i slutet af en kolumn, minst två
rader af dit hörande text måste intagas å samma sida;

5) att om i en kompakt kolumn261 i följd af ofvanstående reglers

iakttagande en rad fattas i fulla antalet, bör man söka att genom om-

brytning vid utgång få en rad mer eller mindre; går detta icke för

sig, är det bättre att låta kolumnen vara en rad för kort än att slå
emellan vid utgångarne, emedan ett mellanslag antyder större skilnad
i textens innehåll, än som med nytt stycke antydes, och raderna genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>