Handbok i boktryckarekonsten / 112 (1881) Author: Johan Gabriel Nordin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spärrad stil, hvarigenom stilen synes större. Då spärrning
sker i texten, är det alltid med spatier; i rubriker och å titlar spärras
efter stilens storlek, eller i förhållande till huru lång inan vill hafva
raden, dock aldrig öfver en sjettedel af stilens bredd. Afven i några
andra fall nödgas man sätta en spatie mellan vissa stilar, för att de
icke skola komma för nära hvarandra, såsom t. ex. då apostrof, parentes
eller klammer kommer efter f.207 Förkortningar, såsom n:r och d:o,
spärras icke, om de också stå bredvid spärrade ord. I manuskriptet
betecknas vanligen de olika utmärkande stilarne sålunda: spärrad stil
med underprickning (..........), kursiv med ett streck (–––-), fet
med två streck ~——), spärrad kursiv med ett streck och en
prickad linie (••:.....) o. s. v.

261 Raderna i textsättning sättas vanligen tätt på hvarandra, och
sättningen kallas då kompakt; ofta förekommer dock att raderna
skiljas mer eller mindre från hvarandra, sättas med mellanslag.
Detta måste rätta sig efter stilens gravyr, så att t. ex. en hög och
smal stil tål större mellanslag än en låg och bred. Mellanslag bör
aldrig öfverstiga hälften af stilens kägel. Oftast användes qvartpetit,
dernäst halfpetit och endast sällan större kägel. Till mellanslag
begagnas antingen konkordanser eller regietter.142 Dessa senare äro
beqvämare och gifva sättningen större stadighet, hvarför det är
fördelaktigt att hafva god tillgång på sådana i för vanliga format passande
längder. Likasom då stilen spärras, får den äfven med mellanslag
utseende af att vara större, såsom synes af detta stycke, hvilket är
satt med qvartpetits mellanslag, då dereinot det öfriga af boken är
satt kompakt.

Begynnelse- och utgångskolumn.

262 Sättningen af ett verk börjar vanligen med sjelfva texten (titel,
förord o. d. gömmas oftast till sist). Som regel kan då antagas att
texten på denna första kolumn, begynnelsekolumn,
nedslagnings-kolumn, endast bör upptaga två tredjedelar af kolumnens längd (texten
slås ner en tredjedel); den öfre, nedslagna tredjedelen förblifver blank
eller intages af rubrik, öfriga kolumner som skola börja ny sida, slås
vanligen ner en fjerdedel af sidans längd. I verssättning böra alla
sidor slås ner lika mycket, om hvarje nytt stycke börjar ny sida.
A nedslagningskolumner sättes i allmänhet icke kolumnsiffra, så fram t
de icke återkomma så ofta, att detta skulle blifva vilseledande.

Börjar sidan med rubrik, kan första raden af texten dragas in som
vanligt nytt stycke eller börja i kanten med en större bokstaf,
begynnelse-bokstaf; finnes icke rubrik, bör man alltid börja med en sådan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>