Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8) Har en utslutning stigit upp, så att färgvalsen nått den och
aftryck deraf skett i korrekturet, spis, anraärkes detta i marginalen
med ett dubbelt kors, jjf. Har genom förbiseende en typ blifvit
omvänd, så att foten i st. f. gravyren kommit upp, anmärkes detta såsom
vanligt bokstafsfel. Om i manuskriptet ett ord är oläsligt, brukar man
vända om en bokstaf eller hela ordet, dels för att hafva platsen öppen,
dels för att fästa korrekturläsarens uppmärksamhet derå. I brist af
en viss bokstaf sätter man äfven i dess ställe en lika bred bokstaf
med foten vänd uppåt. Detta rättar sättaren opåmindt.
9) Otydliga eller söndriga bokstäfver anmärkas såsom vanliga fel.
10) Upp- och nedvända bokstäfver anmärkas i marginalen med
11) Skola bokstäfver, ord eller rader flyttas närmare hvarandra,
anmärkes detta med tecknet , skola de skiljas åt, med .
12) Stå enskilda bokstäfver eller ord icke i rät linie med
hvarandra,. anmärkes detta med två parallela streck, ett öfver och ett under
raden, upprepadt i marginalen.
13) Skall ett eller flera ord sättas med annan stil, understrykas
de och stilsortens namn utsättes i marginalen.
14) Ar en rad oriktigt indragen, anmärkes detta med en hake
llj eller Ju, med spetsarne på den plats dit indragningen skall ske, och
samma tecken eller Obs. utsättes i marginalen.
15) Att en rad skall af brytas och börja nytt stycke anmärkes
med [ der stycket skall börja, och i marginalen utsättes \ny rad.
Skola två stycken sammanföras till ett, anmärkes detta genom att
draga en linie från föregående styckes slut till efterföljande styckes
början och i marginalen utsätta ✓—’ eller Obs.
16) Göres ändring som sedermera befinnes vara obehöflig, så
öfver-strykes anmärkningen i marginalen och det ändrade stället i texten
underprickas.
Korrigering verkställes lättast, om formen hvilar på en koruiger- 279
stol af ungefär en meters höjd och försedd med dubbla skifvor, af
hvilka den öfre fasthålles medelst en genom den undre skifvan gående
tapp och således kan vridas omkring. Härigenom kan sättaren vid
korrigeringen lätt vrida formen, så att alla dess delar blifva åtkomliga.
Då korrigering skall verkställas, måste formen förut slutas upp, 280
så att kolumnerna stå så lösa, att en rad med lätthet kan upplyftas.
Afdrages korrektur å med snören ombundna kolumner, såsom oftast är
fallet, bör vid korrigering alltid snörena af tagas; i annat fall försvåras
icke allenast korrigeringen, utan stilen skadas nästan alltid vid försöket
att upptaga den. Vid korrigering begagnas för att upptaga stilen
antingen en ungefär 5 cm. lång stålspets, fastsatt i ett svarfvadt skaft
med platt hufvud, ål, eller en tång eller pincett af fjäderstål med
refflade spetsar. Denna senare bör endast begagnas då sättningen har
J. G. Nordin, Handb. i Boktryckarekonsten. 9
tecknet
omvändes).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
