- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
130

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellanslag och äfven då med stor försigtighet; den åker nämligen lätt
af stilen och skadar den då alltid. Nybörjare böra aldrig tillåtas att
begagna tång vid korrigering. Afven ålen måste begagnas med
varsamhet, så att man vid upptagandet af en stil eller ett ord icke skadar
det som skall upptagas eller bredvid stående. Ålen bör alltid vara
så uddhvass, att den ej slinter å stilen. Vid begagnandet tages den
i högra handen och nedsättes vid sidan af det ord som skall ändras;
med venstra handens pekfinger stödes raden eller ordet å motsatta
sidan och lyftes så högt, att stilen kan fattas med högra handen, under
det den venstra håller det upplyftade af raden i spänn. Hvad som
af detta står till höger om det som skall ändras skjutes ned med
ål-skaftet, så att det man vill hafva upp blir lätt åtkomligt.

Det är dock icke nog med att ändra’ ett anmärkt fel, man måste
äfven tillse att det nya tager precis samma plats som det borttagna,
eller om det är större, bereda plats derför, och, om det är mindre, utfylla
det tomrum som uppstår. Härvid måste noga iakttagas samma regler
som för utslutning vid sättning,24’ d. v. s. att mellanrummen mellan
orden i en rad fördelas så lika som möjligt, att dessa icke blifva för
stora eller för små, och att de icke blifva för mycket olika dem i
föregående och efterföljande rader. Om derför något måste öfverflyttas
till eller från en annan rad, bör man efterse om detta låter sig göra
bättre å föregående eller efterföljande rader, och man får icke sky
besväret att bryta om, till dess man får raderna jemna. Åfven måste
vid korrigering noga aktgifvas på, att raderna blifva utslutade jemnt
och lika hårdt som de förut äro. Måste flera rader omfcrytas, sker detta
bäst genom att upptaga dem och sluta ut dem i vinkelhaken. Om
betydliga ändringar skola göras, är det nästan nödvändigt att först
anfukta formen eller kolumnen, isynnerhet om sättningen är
mellanslagen, på det stilen må få en liten sammanhållning.

Afläggning och uppbindning.

281 Den hufvudsakliga fördelen vid tryckning med rörliga typer är
att, då en form är uttryckt, man kan begagna samma stilar till
uppsättning af en annan form, d. v. s. att stilarne kunna läggas af. Det
är af synnerlig vigt att afläggningen sker ordentligt, ty hvarje härvid
begånget fel fås igen vid sättningen. Framför allt bör sättaren bemöda
sig om att läsa orden riktigt; i annat fall läggas lätt alla bokstäfverna
orätt, då felet vanligen först upptäckes när man släppt sista bokstafven.
Då man upptäcker att man lagt af oriktigt, är det nödvändigt att genast
uppsöka de orätt liggande bokstäfverna, och man bör icke afstå från
sökandet, förr än stilen är funnen. Nybörjare bör icke få lägga af,
förrän han någorlunda korrekt kan sätta.

Vid afläggning tager man på samma sätt som vid urlyftning252
några stilrader, ett grepp, på sättlinien; då man lyft upp greppet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free