Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följer efter kapitelraden kort rubrikrad, sättes denna oftast med
en fetstil af samma grad som textstilen; utgör den flera rader, sättes
den helst med en mindre grad fetstil än texten, t. ex.
FÖRSTA KAPITLET.
Bildskriftens öfvergång till ljudskrift.
x Andra kapitlet.
Den i Eufrat och Tigris i Assyrien brukliga kilskriften och dess härkomst från
bildskriften.
Efterföljes kapitelraden af innehåll, sättes detta med mindre stil
än texten, petit eller halfcicero antiqva, t. ex.
FÖRSTA KAPITLET,
Inledning. — Hieroglyf erna. — Bokstaf sskriften. — Kilskriften. — Det semitiska
alfabetet och dess spridning till Grekland och Italien. — Runorna. — Merovingisk,
karolingisk och gotisk skrift. — Chifferskrift.
Upptager en rubrik flera rader, sättas alla rader utom den sista,
eller, om rubriken är lång, de två sista raderna, på hela bredden.
Härvid bör man undvika att bryta ord på två rader. Man bör äfven,
om möjligt, afdela raderna efter innehållet, t. ex.
Hans Kongl. May:ts Stadga och Förordning Om alla Nyskreffne Wärkz
Censerande i Rijket, så wid Academier och Skolor, som andra Orter innan
dhe tryckte warda. Item Stadfästelse på förra Kongl. Förordningar om thet
samma, så och Exemplars inlefwererande til Kongl. Archivum och Bibliotheket
aff alt thet som tryckt warder. Sampt Booktryckiarnes Straff som
här emot bryta. Dat. Stockholm 5 Julij 1684.
Förekomma flera underrubriker, gäller det att välja dertill passande
stilar, hvarvid ihågkommes att versaler räknas för mera utmärkande än
gemena och att en mindre grad fetstil är mer utmärkande än en större
grad mager. Flera grader af samma garnitur böra icke begagnas efter
hvarandra, utan bör man i stället variera med ungefär lika stora stilar,
men med olika snitt, hvarigenom rubrikerna lättare skiljas från
hvar-andra, t. ex.
Nyare Tiden.
Från 1521 till närvarande tid.
Reformationstiden.
Gustaf I och hans söner.
Grixstaf* I.
Se fri elséhriget och reformationen.
Då i ett arbete ofta förekomma långa rubriker, som icke hvar för
sig behöfva börja ny sida, sättas de ofta med fetstil, en grad mindre
än texten, med stilens kursiv eller med antiqva en grad större än texten.
Första raden kan då indragas fyra fyrkanter och de öfriga två, t. ex.
Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Förordning och Påbud
angående Skrif- och Tryckfriheten. Gifven Stockholms Slott
den 26 April 1774.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
