Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver hela bredden. I verk der linie skulle inverka störande på
utseendet, t. ex. vid poesi, kan den alldeles utelemnas.
Skulle nottecknet förekomma så långt ner på sidan, att hela noten
icke får plats på kolumnen, så kan noten i nödfall delas på två eller
flera sidor, der den då behandlas som särskild not; dock måste alltid
mer än två rader finnas att öfverföra till nästa sida, i annat fall måste
noten brytas in på den sida der nottecknet står.
Minst två rader af texten måste alltid finnas öfver en not.
Marginalrubriker, marginaler
288 kallas små utanför sjelfva kolumnen stående rubriker. De räknas icke
in i kolumnens bredd, men måste tagas i beräkning vid bestämmandet
häraf. Marginalrubriker sättas vanligen på 4—6 petits bredd, med
Sättning af halfcicero eller petit antiqva eller kursiv, och skiljas från kolumnen
,och8derasr me(^ en halfpetits regiett. Dess plats är alltid i yttre kanten, d. v. s.
placerande, till höger om udda kolumner och till venster om jemna sådana. Alla
rader i en marginalrubrik slutas ut på midten. Vid större format och
Tab. xx fig. 6. litet utrymme kunna marginalerna till halfva sin bredd insättas
i texten. Består marginalen af endast en rad, bör den slutas ut så,
att den står midt emellan två rader af texten, isynnerhet om kägeln
å textens och marginalens stil icke skiljer sig betydligt.
Då marginalrubriker ofta genom sin längd icke uppfylla sin
bestämmelse och dessutom inkräkta på utrymmet, borde författame oftast
kunna ersätta dem med rubrik i början af stycket, radrubrik«
Okt. 1880.
Sättning med siffror.
289 Siffror i texten sättas tätt intill hvarandra. Ordningstal sättas
endera: l:sta, 2:dra eller l:a, 2:a o. s. v.; på senare tiden har man
efter tyskan någon gång börjat att beteckna ordningstalets förkortning
med det vanliga tecknet punkt, således: 1. 2. o. s. v.; detta har dock
ännu icke hos oss vunnit stor användning. Vid dato begagnas endast
siffran, t. ex. den 2 maj.
I texten bör man, då talen icke direkt beteckna beräkningar,
summor, dato eller årtal, så mycket som möjligt undvika att sätta tal
med silfror, utan hellre använda bokstäfver. Såsom t. ex. detta var
sjette gången, jag var borta tio dagar; fjorton barn, hundra gånger,
femtio-årig, sex-pipig o. s. v.
Då till talet hör ett merkantilt tecken, böra dessa stå något
närmare hvarandra än öfriga ord i raden, äfvenså böra de icke skiljas
från hvarandra på olika rader. I tal med fyra siffror (utom årtal) och
deröfver utmärkes vanligen tusentalen antingen med komma, omvänd
punkt eller en qvartfyrkants mellanslag. Der decimalbråk förekomma,
sättas dessa med mindre siffror och skiljas från hela talet genom
komma eller omvänd punkt. Härvid bör i hela talet tusentalet icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
