Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej större än att den rymmes i vinkelhaken, af delar man häri bredden
i spalter, skilda med den sorts linier som vid sättningen skall begagnas,,
dervid sifferspalter alltid uppgöras efter fyrkanter eller siffror och
textspalten efter qvadrater. . Ar tabellens bredd större, så sätter man
qvadrater till bestämd längd i ett skepp eller på ett med list å två
sidor försedt bräde, eller i brist deraf å ett vanligt sättbräde, derå
man å två sidor spikat trästeg eller fastsatt en jernram.
Vid uppgörandet af en tabell måste man beräkna: 1) huru stor
plats som upptages af det största siffertalet (vanligen summaraden)
som förekommer i spalten; 2) hvilket utrymme som för texten i
motsvarande fält af hufvudet behöfves; och 3) att spalten blifver å jemna
fyrkanter eller i nödfall å jemna qvartpetiter, men alltid så, att icke
för stora svårigheter möta, i fall mellanslag behöfva användas. Då
utrymmet det medgifver. böra aldrig siffror eller text sättas tätt inpå
linien och alltid större plats lemnas framför siffrorna än efter dem.
I vanliga fall bör man göra alla spalter med någorlunda samma antal
siffror i en tabell lika breda, och endast då större olikhet råder afvika
från denna regel. Spalterna böra icke göras allt för breda i förhållande
till deri förekommande siffertal, så framt icke hufvudets storlek det
fordrar: en fyrkant framför och en qvartfyrkant efter det längsta
siffertalet är tillräckligt. Textspalten kan deremot dragas ut på bredden
genom utföringens förlängning. I texten förekommande små tabellerr
hvilkas bredd alltför mycket skiljer sig från textens, kunna sättas på
smalare bredd, på midten af sidan; dock måste i sådant fall alla på
samma sida förekommande tabeller sättas på samma bredd.
Om t. ex. i en tabell längsta siffertalen och textraden äro:
[Stockholms län|753|84!9,750|850|363|94|3,823|
och sidans bredd är 35 petit, så kunna hvar och en af de sju siff
er-spalterna göras å 3 petit, =21 petit, hvartill komma 9 qvartpetits
linier, = 2‘A petit, återstå alltså 11% petit till textspalten. Som
emellertid denna bredd är ojenin, lägges en half petit längs efter första
linien framför textspalten och en qvartpetit efter densamma,
hvar-igenom texten kan sättas å 11 petit, och uppgörningsraden, förutsatt
att hufvudet icke lägger hinder i vägen, får detta utseende:
| Stockholms län.........| 753 | 84 | 9,750 | 850 | 363 | 94 | 3,823 |
Denna uppgörningsrad låter man endera stå qvar och börjar sättningen
ofvanpå den, eller också förvaras den å lämpligt ställe för att tjena
till ledning vid sättningen af tabellen.
Hvarje tabell bör, för att det hela må få en fastare form, upptill
begränsas af en hufvudlinie, mera markerad än vanliga linier i
tabellen. Innehåller hufvudet öfver- och underafdelningar, bör äfven
den linie som skiljer hufvudet från sjelfva tabellen vara halffet eller
dubbelfin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
