Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å tillgängliga böcker och derigenom söka bilda sig ett omdöme. Det
är nämligen icke så mycket brist på smak som är orsaken till att så
många klumpiga och oproportionerliga titlar se dagen, utan det är brist
på öfning och vana att använda stilar, slentrian inom boktryckerierna,
brist å jemförelse med å andra ställen tryckta arbeten, och först och
sist den mängd af utsirade stilar som förvilla det mindre uppöfvade
omdömet.
Det är ganska vanskligt att söka gifva några bestämda föreskrifter
för sättning af titlar; men ehuru tycke och smak ofta äro olika, och
en titel kan sättas på olika sätt och likväl blifva mönstergiltig samt
visa ett harmoniskt helt, måste dock vissa regler iakttagas, om detta
skall lyckas.
Då en titel skall sättas, måste man först noga eftertänka hvilket
eller hvilka ord som utgöra hufvudord och huru titeln i öfrigt bör
afdelas på skilda rader. Vid bestämmandet af hufvudord synas ofta
alldeles oriktiga begrepp göra sig gällande; så t. ex. får man icke sällan
se sådana ord som »Stadgar», »Reglemente», »Berättelse», »Förslag»,
»Betänkande» o. d. satta såsom hufvudord, d. v. s. med största stilen, och
sjelfva saken, som dessa biord röra, satt med mindre stil. Detta är
naturligtvis alldeles oriktigt. Sådana ord som »stadgar» äro ju endast
underordnade i jemförelse med det som angifver hvad »stadgan» rör och
som således bör intaga den dominerande stilen å titeln eller i rubriken.
Vid afdelandet i rader måste sättaren göra sig reda för huru detta
bäst kan ske både med afseende å innehåll och utseende. Då en titel
börjar med »om», »det», »den» eller dylikt biord, sättes detta ord helst
på en rad med mindre stil. Vidare bör man söka undvika flera långa
rader efter hvarandra, och afdela dem så, att biord sättas på särskilda
rader med liten stil, hvarigenom öfriga rader bättre framträda och större
tydlighet vinnes.
Då man har fått klart för sig, huru radernas af delande bör ske,
räknar man hufvudradens bokstäfver och ser deraf huru bred en hvar
af dessa får vara för att fylla sidans bredd. Om denna t. ex. är 30
petit och hufvudraden innehåller 20 bokstäfver (utslutning inberäknad),
så kan man dertill taga så stor stil, att hvarje bokstaf är 1 cicero bred.
Derefter utväljer man det stilgarnitur som bäst passar till textens
stil-sort. Då man bestämt sig för stil till hufvudraden, tagas till de öfriga
mindre grader i förhållande till innehållets vigt och den längd raden
får hafva, ett val som blir desto svårare, ju flera rader titeln
innehåller, men alltid måste göras så, att hufvudraden klart och tydligt
framträder. Denna rad bör alltid markeras genom stilens storlek; öfriga
rader coin skola framhållas kunna markeras genom större mager eller
mindre och fetare, allt efter som det bäst passar. Skulle hufvudraden
innehålla så många bokstäfver, att icke en tillräckligt stor stil går in,
så kan i nödfall titeln göras 2—4 petit bredare än texten, allt efter
formatets och marginalernas storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
