Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med afsigt att låta ögonen börja från venster — och i denna ställning
skall man endast hafva inskriften läsbar för sig, om den löper nerifrån
uppåt. Man tänke sig ett cirkulär eller en prospekt med en rad tryckt
rundtorn, huru denna är bäst läsbar: den måste börja nervid å venstra
sidan och gå uppåt och på högra sidan gå uppifrån och neråt. Om
det alltså är fråga om början af en marginalrad, skall man alltid söka
denna på venstra sidan och nerifrån uppåt. Alldeles detsamma är
förhållandet, om man t. ex. söker bland en rad på ett bord stående
böcker; man kan icke annat än läsa nerifrån uppåt. Denna sak är
i praktiken vida vigtigare än mången tänker sig den; det sämsta är
dock att båda systemen begagnas bredvid hvarandra. Sådana saker
skulle lätt kunna regleras genom öfverenskommelse mellan boktryckare.
Om äfven denna icke är bindande, så finnes dock ingen grund, hvarför
man icke skulle efterkomma den.
Sättes ryggtiteln tvärs öfver, uppgöres den noga efter bokens
tjocklek; för att bestämma denna bör man från bokbindaren begära ett
häftadt exemplar för att derå mäta tjockleken. Det är nämligen vid
större böcker ic^e nog att lägga rätta antalet falsade ark tillsammans,,
ty bokbindaren pressar mer eller mindre ihop arken, så att ryggen blir
olika alltefter pressningens styrka. Då ett arbete utgifves i flera häften
eller delar, måste man tillse att ryggen kommer att stå precis lika högt
på alla häften, samt att tryckort finnes på hvarje häftes omslag, om
den icke står inuti häftet.
Skall text inrymmas å omslagets baksida, sättes den vanligen å
samma bredd som bokens text. Användes ram, begagnas härtill helst
endast linier.
Illustrationer.
Träsnitt eller klichéer, gemensamt kallade stockar, böra för att
kunna insättas i texten vara riktigt rätvinkliga. Xylograf erna lemna
dock ofta ifrån sig träsnitt, hvilka härutinnan lemna mycket öfrigt att
önska, och för att de skola kunna insättas i kolumnen, måste tryckeriet
derför göra eller låta göra dem så rätvinkliga, att de kunna begagnas.
Detta arbete medför dock ojemförligt mindre olägenheter, än om den
sneda stocken skulle insättas sådan den är, då både sättare och tryckare
måste öda tid derpå. A tryckerier, der träsnittstryck ofta förekommer,
Fig. 25.
kan man lätt sjelf inrätta sig så, att man kan hyfla stockarne i rät vinkel.
Härtill begagnas lämpligast en bestötlåda af ungefär det utseende som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
