Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(108,5—112); bourgeois = 2 diamond (102—103); long primer = 2
pearl = corpus (89—92); small pica = 2 ruby (82—83,2); pica = 2
nonpareil = cicero (72); english (two-line minion) = 2 minion = mittel;
two-line brevier; great primer eller two-line bourgeois; two-line long
primer eller paragon; double pica; two-line pica; two-line english;
two-line great primer; two-line double pica och canon.144
Vid stilbeställning beräknas icke efter vigt, utan ett bestämdt
antal i förhållande till antalet in. Vid sättning af engelska förändras
naturligtvis åtgången af bokstäfver i jemförelse med svenska, hvarför
vissa bokstäfver behöfva tillgjutas. Den engelska gjutsedeln upptager:
m 3,000 f 3,000 1 5,000 s 8,000 y 2,500
a 9,000 g 2,000 n 8,000 t 10,000 z 300
b 2,000 h 6,000 o 8,000 u 4,600 å —
c 4,000 i 9,000 P 2,400 V 1,500 ä 100
d 5,000 3 500 q 600 w 2,500 æ 200
e 14,000 k 800 r 7,000 X 500 æ 100
Mellan orden nyttjas vid kompakt sättning vanligen tredjedelar
och vid sättning med mellanslag och af vers halffyrkanter. Mellan
ett tal och dertill hörande merkantila tecken brukas intet mellanrum:
£65 8s lOd, $9. Af utslutningen finnas dessutom femtedels-fyrkanter,
fjerdedelar och hårspatier.
Första raden i ett stycke indrages alltid en fyrkant af stilen.
Tankstreck sättes tätt inpå de båda ord, hvaremellan det står;
citationstecken skiljes med en femtedel från ordet, t. ex.: The Hornet
says :—“ The legal... considering ‘ a challenge.’ ” Efter ett citerande
kolon följer alltid ett tankstreck, satt omedelbart intill tecknet: They
are the following:— I st. f. kolon begagnas ofta komma: He said, “Oh!”
Som utmärkande stil i texten begagnas först kursiv och sedan
kapitäler med versal till första bokstafven; spärrning förekommer icke
i England. I tidningar begagnas äfven versaler, synnerligen då rubriken
ej står öfver utan är fortlöpande med texten.
Rubriker sättas vanligen med antiqva eller kursiv versaler; då
de äro af större betydelse med götiska, hvilken stil ofta användes i
England, öfverskrifter, som angifva innehållet af det efterföljande,
sättas oftast med kursiv eller götiska, och spetsas vanligtvis. Till
titlar begagnas uteslutande släta versaler, någon gång sättes
undantagsvis en rad med götiska.
Kolumntitlar begagnas nästan alltid. Härtill användas vanligen
kapitäler, men också kursiv versaler, ofta med hel linie under eller
både öfver och under. Afståndet mellan kolumntitel och text är en rad.
Marginaler sättas ofta med kursiv, raderna jemnt i venstra kanten,
och stundom skilda från kolumnen genom en linie utefter hela sidan.
Till nottecken begagnas of van angifna tecken, men sällan siffror.
Nottecknet skiljes med en spatie från ordet, så framt ej skiljetecken
följer, då det sättes omedelbart efter detta. I noten indrages första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
