Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raden, och de öfriga gå ut i kanten. Notlinie användes sällan, men
om den begagnas, sättes den vanligen öfver hela bredden.
Utpunktering sker såsom i svenskan, men ofta med två fyrkanter
mellan punkterna (då punkterna sättas zigzag, så de i hvarannan rad
stå under hvarandra), och med punktfyrkanter, åtskilda med en fyrkant.
Vid förkortningar begagnas icke kolon och punkt utsättes alltid:
Co. Do. No. P.ct. 4° 4to. 8° 8vo.
Den första raden efter en hufvudrubrik indrages icke, utan börjas
med begynnelsebokstaf å textstilens dubbla kägel, och resten af ordet
sättes med versaler. Efter underrubriker indrages raden, första ordet
sättes med versal och kapitäler. Består första ordet af endast två
bokstäfver, sättes äfven det följande ordet med kapitäler.
Med stor begynnelsebokstaf skrifvas namn på personer, länder, de
må stå som substantiv eller adjektiv; titlar då de åtföljas af egarens
namn: The Duke of Monmouth; pronomen / och oftast interjektionerna
O! Oh! Ahl; publika byggnaders, inrättningars och sällskaps samt
månaders och dagars namn; namn på stora historiska händelser eller vigtiga
ämnen som afhandlas: the Reformation, Free Trade; första ordet af
hvarje rad i vers; alla substantiv i rubriker och öfverskrifter: Essay
on Satire, Book the First, Chapter the Sixth.
Sättaren måste noga skilja mellan v och w.
Beträffande delning af ord iakttages naturligtvis här såsom
annorstädes, att den så mycket som möjligt undvikes, och att, då detta icke
låter sig göra, den sker på bästa sätt och efter följande regler:
* 1) En konsonant mellan två vokaler stafvas till den senare vokalen,
med undantag af bokstafven x: fa-tal, le-gal; ax-i-om, ex-ist.
2) Två konsonanter mellan två vokaler höra till den senare
vokalen, om de kunna börja en stafvelse: fa-ble, ri-jle, me-tre; und. st
som delas: masker. Om de icke kunna uttalas tillsammans, delas en
till hvardera vokalen: un-der, er-ror, cof-fin; und. ck som stafvas till
föregående vokal: mock-ery.
3) En konsonant med efterföljande stumt e får ej delas från
föregående stafvelse: lake.
4) Af tre konsonanter delas vanligen den första till den föregående
stafvelsen: tum-ble.
5) Sammansatta ord delas efter sammansättningen; fÖrstafvelser
och härlednings-ändelser skiljas från stammen: hogs-head, mis-use,
un-speak-able; fall-acy, mor-al, pleas-ant, art-ist.
6) Två vokaler, som icke bilda diftong, kunna skiljas: cru-el,
so-ci-e-ty, re-al. Diftonger få icke delas.
7) Grammatikaliska böjnings-ändelser skiljas från stammen:
speak-ing, touch-ed. Und. om stammens konsonant vid böjningen fördubblats,
då konsonanterna skiljas på olika stafvelser: beg, beg-ged.
Ordningstalen sättas sålunda: 1st, 2d, 3d, och till alla öfriga lägges
th: 4th, 5th, o. s. v.; då de sättas med romerska siffror, sättes blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
