Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt efter. I bemärkelse: för det första, andra o. s. v., sättes siffran
ofta mellan två parenteser: (1), (2).
A de större engelska tryckerierna indelas sättarne i fyra klasser,
nämligen: establishment (stab) hands, tryckeriets stam, arbeta på
vecko-penning; full framers, dugliga och flinka arbetare, sätta på beräkning
och erhålla jemnt arbete; supers erhålla jemnt arbete endast då
tillgång finnes, men äro garanterade ett minimum; samt grasscutters,
som icke hafva stadigvarande arbete, men böra dagligen efterfråga om
arbete finnes.
Franska.
I Frankrike begagnas nästan alltid antiqva med högt och smalt
snitt. Stilen åtskiljes genom beteckningen corps 3, corps 4, 5, 6 o. s. v.
De förr brukliga särskilda namnen å olika käglar äro nu nästan alldeles
bortlagda. Enligt Fournier voro de: diamant = 3 punkter, perle =4,
parisienne eller sédannoise = 5, nonpareille = 6, mignonne = l,
petit-texte = 7V2, gaillarde = 8, petit-romain = 9, philosophie = 10, cicero
= 11, saint-augustin = 12—13, gros-texte = 14—16, gros-romain = 18,
petit-paragon = 20, gros-paragon = 22, palestine = 24, petit-canon
= 28, trismégiste = 36, gros-canon = 44,48, double-canon = 56,
double-trismégiste = 72, triple-canon = 88 och gros-nonpareille = 96 punkter.
Tecknen äro desamma som i svenskan.145
Signaturen på fransk stil är anbragt på motsatt sida mot på vår,
så att den vid sättningen vändes nedåt mot sättlinien i st. f. att vi
vända den uppåt. Det påstås nämligen att sättaren lättare skall märka
frånvaron af signatur än känna att den finnes.140
I Frankrike begagnas dels öfre och undre kast, lika de engelska,
och dels sådana som ärt) vanliga hos oss, dock mest helkaster.
Vid sättning af franska språket behöfver gjutsedeln ändras, så att
för 100,000 bokstäfver gjutas:
ra 3,000 f 300 1 5,600 s 4,700 y 400
a 5,750 g 600 n 7,700 t 5,400 z 130
b 700 h 780 0 4,800 u 5,500 9 160
c 1,800 i 5,000 P 1,500 V 900 å 400
d 2,550 i 300 q 1,200 w 100 é 1,300
e 12,400 k 100 r 4,800 X 100 é 420
Nytt stycke indrages alltid en fyrkant af stilen, hvarmed sättningen
sker, formatet må vara bredt eller smalt.
Vid sättning med stil å 6, 7 och 8 punkts kägel begagnas
trepunktsutslutning mellan orden, vid 9, 10, 11 och 12 punkts kägel
fyrapunkts- och vid större kägel vanligen halffyrkants utslutning.
Mellan ord satta med versaler förstoras rummet något, äfvenså vid
sättning med mycket bred stil eller med stora mellanslag. Efter punkt,
fråge- och utropstecken göres icke större mellanrum än mellan öfriga
ord i raden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
