- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
187

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellan förkortade förnamn sättes oftast devis, t. ex. A.-L. Monet.

A titlar sättes aldrig punkt i slutet af raderna.

Vid delning af ord på två rader iakttages här, som i svenskan,
att så vidt möjligt icke afdela ord så att stammen skiljes, t. ex.
ex-posi-tion, icke expo-sition, dis-cussion, icke discus-sion, com-positeur,
icke compo-8iteur o. s. v., ock att sammansatta ord delas efter
sammansättningen, t. ex. 8auve-garde, icke sau-vegarde, par-courir, icke
parcou-rir o. s. v. Vidare bör man noga iakttaga att delning ej sker så, att
en stum stafvelse kommer att börja ny rad, så t. ex. icke généra-lement
utan générale-ment, icke dépar-tement utan départe-ment. Tvåstafviga
ord som uttalas såsom ett äro odelbara, t. ex. cheval, chaque, clique,
guerre. Bokstäfverna bl, br, cl, cr, fl, fr, gl, gn, gr, pl, pr, sc, sl,
vr, io, ie och ia skiljas icke.248

I Frankrike brukas sättlinie blott vid sättning utan mellanslag.
Till mellanslag begagnas endast regietter, som finnas å alla bredder,
börjande å en punkts kägel och stigande halfpunktvis; de halfva äro
till förekommande af misstag försedda med olika signaturer; längden
ökas med 6 punkter. Man kan här lätt hålla regietter å bestämda
format, emedan det herskar enhet i pappersformat. Papperet levereras
nämligen icke såsom hos oss i oändligt varierande format, utan i en
gång för alla faststälda storlekar, hvilkas benämningar äro bestämmande
för sättningsformatet. Pappersformaten äro: pot eller papier écolier
(31X39 cm.), telliere eller papier ministre (33X43 cm.), couronne
(36 X 46 cm.), écu (40 X 52 cm.), coquille (44 X 56 cm.), carré(45 X 56
cm.), cavalier (46 X 60 cm.), raisin (49 X 64 cm.), jésus (55 X 70 cm.),
colombier (63X86 cm.) och grand aigle (68X 103 cm.).

Kolumnerna, då de ej äro större än att de kunna lyftas med
händerna, sättas alltid på hvarandra (porte aux pages\ med ett
samman-viket papper emellan, och förvaras under regalen, till dess de skola
slutas. Sättbräden äro öfverflödiga, ty all slutning sker å slutskifva,
der äfven afläggningsformar uppslutas, rubrikrader, kolumntitlar o. d.
borttagas och texten uppbindes.

Vinkelhaken är i Frankrike mindre än hos oss, vanligen endast
6 cicero djup. Skeppen hafva under öfra hörnet en nabb för att
fast-hålla det i ett fack af kasten. Korrekturen afdragas vanligen oslutade
antingen å slutskifva eller i skepp.

Ryska.

Ryska alfabetet, sådant det nu i allmänhet begagnas, infördes af 349
Peter den store, som förändrade det förut brukliga cyrilliska alfabetets
42 ljudtecken till de 36 nu brukliga. Det äldre alfabetet begagnas dock
ännu i bibeln och religiösa skrifter och kallas derfor det kyrkliga eller
slavonska alfabetet, medan det nya kallas det verldsliga eller allmänna.
Afven i det senare hafva några bokstäfver förändrats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free