- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
194

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•dylikt, användes stundom bokstäfver af större kägel såsom
begynnelse-bokstäfver.

Vokalerna, hvilka ursprungligen saknade särskilda tecken, betecknas
dels genom de tre vokalbokstäfverna N (a-ljud), ^ (e- och i-ljud),
(o-och t*-ljud), dels genom de s. k. masoretiska punkterna, hvilka indelas
i tre klasser:

För ^4-ljud. För E- och 7-ljud. För 0- och {7-ljud.
Kåmes t ä Seré é Cholem 1 eller 0
Påtach - ä Segöl é Kåmes-chatuf t å
Segöl v ä Chirek magnum \ I Schurek } u
Chirek parvum 1 Kibbus u

Under hvarje konsonant, som icke har vokal, sättes tecknet Scheva (= ),
hvilket stundom förekommer tillsammans med de korta vokaltecknen
och bildar det s. k. sammansatta scheva, hvilket efter den vokal,
hvarmed de äro sammansatta, kallas: chatéf-påtach (-=), chatéf-segöl (•-)
och chatéf-kåmes (t:).

Läsetecknen i hebreiskan äro följande: Dagésch, hvilket består af
en punkt (•) inuti en bokstaf. När detta tecken står i ett H kallas
det Mappik (D). Raphe (”) står öfver vissa konsonanter; Makkéf (“)
tjenar att sammanbinda tvänne ord. Méthegh (() står tätt till venster
om vokaltecknen och scheva, t. ex. it r r, men vid vokalerna *, och 1
midt under den föregående konsonanten, t. ex. -IH

Dessutom förekomma i det G. T. en mängd accenter, hvilka sättas
dels öfver, dels under, sällan i raden. De bestå af punkter eller linier,
intaga under raden samma plats som Méthegh, och öfver raden midt
öfver sådana konsonanter som 3 1 T 1 j, men vid venstra kanten af

andra, t. ex. h "1, dock alltid till höger om chölem eller om punkten

. .p

vid Itf, t. ex. fl Itf. De vigtigaste äro:

A. Distinctivi (åtskiljande).

I. De största. Silluk (,), Sof-pasuk (t) i raden = punkt. Athnåch
(A) = kolon. Merkd med Mahpåkh (-71).

II. Stora. Segultä( ’). Sakéf-katon (). Sakéf-gadol (|:). Tiphchä (O»
motsvarande vårt komma.

III. Mindre. Revia (*)• Sarka(~). Paschtd(’). Jethiv{<). T*vtr(i).

Schalschéleth (*).

IV. Minsta. Pasér(>). Karné-fard(qp). Stora l^lischd(p). Géresch( ").

Dubbla Géresch (“). P€sik (|) i raden.

B. Conjunctivi (förenande).

Merkd O). Mundch (j). Dubbla Merkd ( ,). Mahpåkh (<).
Kadmd (’). Darga (,). Jérach (v). Lilla THischd (q). Merkd
med Sarkd (—). Mahpdkh med Sarkci (—)•

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free