Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sättningen sker genom tryckning å tangenterna. Dessa äro genom
horisontelt liggande snören förbundna med under stilbehållarne sittande
små knähammare. Vid tryckning å en tangent drages motsvarande
hammare mot sin stilbehållare och utskjuter den der nederst liggande
stilen, hvilken dervid faller med foten nedåt i en kanal, deri den ledes
så, att den icke kan vända sig, ut i en 6—7 fot lång ränna. När
denna är fullsatt ersättes den med en ny, och den fullsatta lägges å
ett bakpå maskinen anbragt stativ, som kan upptaga 6 sådana rännor.
Sättningen tages ur rännorna och utslutas på vanligt sätt i vinkelhake.
Denna maskin arbetade bra under Sörensens egen ledning, men
efter hans död kom den invecklade mekanismen i olag, och sedan har
ingen kunnat åter ställa den i ordning. Försök hafva visserligen gjorts,
senast år 1873 af boktryckaren Jacob Nielsen, hvilken lyckades så
till vida att sättning kunde ske, men äfven han upphörde snart dermed.
Sjelfva grundprincipen hos maskinen, de olika signaturerna, lägga också
genom den ytterst stora noggrannhet den fordrar af både maskinen
och stilgjutaren ett så stort hinder för maskinens användande, att den
sannolikt icke vidare kommer i bruk.
W:m H. Mitchel i New York byggde 1853 en sättmaskin efter
samma princip som Youngs, men stilarne stodo på hvarandra och fördes
till vinkelhaken på ändlösa band, hvilka dock icke motsvarade sitt
ändamål. Hela maskinen hade form af en flygel med tangenterna på
långsidan. Härtill hörde äfven en afläggningsmaskin, och härför måste
stilen vara särskildt signerad, likasom å Sörensens. I maskinen fans
plats endast för gemena bokstäfver.
Timothy Alden i Amerika uttog 1856 patent å en sätt- och
afläggningsmaskin, hvarmed han börjat redan 1838. Den hade vågräta
stilrännor, liggande som radierna i en cirkel, och särskildt signerad stil
lika som Sörensens. Bokstäfverna fattades af med fingrar försedda
gripare och mekanismen var i öfrigt sinnrik. Den första maskinen hade
16 gripare, 8 för sättning och 8 för afläggning, hvarvid, med en
hastighet hos hufvudhjulet af fem svängningar i minuten, kunde sättas och
läggas af 40 bokstäfver. En ny maskin byggdes snart med 24 gripare
och en hastighet af 72 bokstäfver i minuten. Th. Alden dog 1858,
hvarefter brodern fortsatte och lyckades bilda ett bolag för idéns
utveckling. Nu ökades griparnes antal till 36. Vid denna maskin fästades
stora förhoppningar och 1863 voro i Boston och Filadelfia 21 sådana
maskiner i bruk. Maskinen kostade omkring 6,600 kronor. Bolaget
måste dock 1874 upplösas och tillhörigheterna såldes med oerhörd
förlast.
Robert Hattersley i Manchester erhöll 1857 patent å »förbättring 359
af sätt- och afläggningsmaskinen». Det var således här icke fråga om
något alldeles nytt, men den blef den första som i Europa någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
