- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
233

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. C. de Simencourt; Martin Wiberg; V. Beaumont; C. W. Felt (hvars
maskin var 8 fot hög och ytterst komplicerad samt skulle kunna både
sätta, sluta ut och lägga af); J. P. Humaston; W. S. Loughborough;
J. J. Koenig; L. P. Coulon; W. E. Newton; T. W. Gilmer (maskinen
bestående af en kast för typerna, en vinkelhake för sättning i långa
rader och en afläggningsvinkelhake); H. Harger i Delhi, Jowa; J.
Cumming; D. B. Ray i Cirkleville, Ohio; W. E. Gedge; M. L. Casolari
i Modena; W. Clark; Mackie, Garside & Salmon; Mackie & J. P.
Jones; C. Baer; J. Paulding; W. H. Huston i New York; M. M.
Nelson; J. E. Sweet; J. Thorne; J. T. Slingerland; J. MacNair;
M. Umstadter; M. de la Pena; W. Wheler; J. Jones; C. H. Gardner
i England (sätt- och afläggningsmaskin med magnetism, dervid i
typernas fot skulle insättas en bit jerntråd); C. T. Moore & H. S. Orwig
i Filadelfia; M. Gally (afläggningsmaskin); Corey & Harper (en maskin
som skall både sätta och sluta ut, exponerad i Filadelfia 1876); H.
Pollack i Ratibor; ingeniör G. Dittmar, i Berlin (efter Mackies idé,
med särskild hjelpmaskin för manuskriptets åstadkommande); ingeniör
Prasch i Wien (liknande Kastenbeins, sedermera ändrad så, att i st. f.
ledningsrännor anbragts en öfver två valsar gående duk med deröfver
lagda messingslinier för bokstäfvernas ledning); O. M. Peterson i
Chicago; samt S. W. Green i New York, och måhända ännu flera, ehuru
de icke kommit till vår kännedom.

Hit kan också räknas den af amerikanaren Westcott uppfunna
stilgjutnings- och såttmaskinen, hvilken var exponerad å utställningen
i Filadelfia 1876. Det hittills brukliga systemet vid sättning är här
alldeles omstörtadt; ty, som bekant, måste man härvid först hafva stil,
men vid denna maskin är detta icke fallet. Det behöfves blott en
klaviatur; genom denna sker både gjutning och sättning. Matriserna
äro anbragta på ett helt litet rum öfver maskinen, i närheten af en
smältdegel och fästade i fyrkantiga stålstycken samt kunna genom en
sinnrik inrättning skjutas fram och åter. Gjutningen af stilen sker
genom en pump, hvilken ögonblickligen insprutar den flytande metallen
i matrisen, då denna dit framskjutes. Maskinen skötes af två personer,
af livilka den ena gjuter och sätter, och den andra slutar ut raderna.
Sjelfva maskinen drifves med ångkraft. Antalet gjutna och satta stilar
var då 30 till 35 i minuten. Sättaren har som vanligt manuskriptet
framför sig. trycker på en tangent för hvarje gång cylindern vänder
sig. Efter sista bokstafven i ett ord låter han cylindern vända sig en
gång utan att trycka på någon tangent, hvarigenom gjutning och
sättning af en halffyrkant eger rum. Ar sättaren icke väl öfvad, så att
hans anslag å tangenterna ej noga öfverensstämmer med maskinens gång,
så gjutes och sättes endast halffyrkanter. Maskinen gjuter äfven tre
slags spatier, hvilka således kunna af sättaren insättas der de behöfvas.
Westcotts uppfinning arbetar, trots sin invecklade mekanism, mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free