- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
238

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Eskilstuna och af S. Sahlberg i Stockholm efter en af P. A. Norstedt
& Söner införskrifven press. Denna press är också den som hos oss
blifvit allmännast använd.

Efter det Stanhopes uppfinning blef känd, hafva en stor mängd
nya, mer eller mindre skiljaktiga konstruktioner sett dagen. Så uttog
1813 boktryckaren i Edinburg J. Ruthven patent å en press, baserad
på häfstångsprincipen. Denna press, som erhöll namnet skotska
taffel-pressen, hade fundamentet fastsittande och digeln fördes deröfver;
inrättningen för tryckets verkställande var placerad under fundamentet
och bängeln fördes uppifrån nedåt. Som denna press var billig och
tog litet utrymme, vann den ganska stor utbredning, men den fordrade
större kraftansträngning af tryckaren och var för svagt byggd, hvarför
den i längden icke kunde för sig bibehålla intresset. Den infördes/i
Sverige af J. H. Thomson.

Georg Clymer i Filadelfia, som redan 1797 började förbättra
trä-pressen, uppfann 1817 Columbiapressen. Denna var utan skruf
och trycket åstadkoms genom en motvigt i form af en fogel (den
amerikanska örnen), som finnes å alla dessa pressar. Den var en af
de bästa som uppfunnits, mycket massiv och i följd deraf tung, men
arbetet derå var lika lätt som å andra jernpressar. Den användes
mycket i England och infördes till Tyskland af VieVeg i Braunschweig,
hvilken lät eftergöra den vid jernbruket i Zorger; äfven Dingler
eftergjorde den och i Sverige blef den använd på några ställen. Ungefär
samtidigt uppfann R. W. Cope i England Albionpressen, dervid
namnet troligen tillkommit för att utgöra en motvigt mot
Columbiapressen, som då spriddes i England. Pressen var till det yttre ungefär
liknande Hagarpressen, men trycket åstadkoms af en kil, som genom
en i pressens öfverstycke befintlig fjäder hölls i sned riktning, men
genom bängelns tilldragande bragtes i upprätt ställning. I England
liar den vunnit vidsträckt utbredning.

366 1822 uppträdde i New York Peter Smith med den första knä-

pressen och 1829 Samuel Rust med Washingtonpressen, äfven den
med knä för tryckets utöfvande. Dingler i Zweibriicken införde
knäpressen till Europa, der den erhöll namnet Hagarpressen (fig. 39),
efter stilgjutarne Hagar & C:o, som öfversändt pressen till Dingler.

Hagarpressen sammansättes lättast genom att först sammanskrufva
fotstyckena med deras tvärbjelke, insätta stängerna i fotstyckena, påträda
pelarne och den öfre tvärbjelken samt löst tilldraga skrufmuttrarne,
hvarefter denna del af pressen reses upp. Sedan fastsättas skenorna
på nedre tvärbjelken och på skenbäraren, som fastskrufvas i golfvet,
fundamentet upplyftes i skenorna och ett par stadiga trästeg läggas
derpå och på dessa lägges digeln, hvarefter fundamentet med digeln
införes mellan pelarne och ledarne med de omkring dem gående
spiral-fjädrarne fastskrufvas vid digeln. Bängeln insättes å venstra pelaren,
sammansättes med saxen, som i sin tur forbindes med nedre knästycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free