Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framställande af vattenmärke.
Vattenmärke i papperet åstadkommes vanligen och till på senare 37»
tiden endast vid sjelfva papperstillverkningen. Sedermera började man
att frambringa vattenmärke i papper genom att etsa en zinkplåt eller
litografisk sten och derå trycka med hårdt tryck i en litografisk press
eller en satinermaskin. Förläggaren af »Journal fur Buchdruckerkunst»
S. Meyer har emellertid härför uppfunnit ett mycket enkelt sätt, hvilket
tillgår sålunda: Man tager med vanlig tryckfärg å tunt, tort skrifpapper
ett godt aftryck af det som skall bilda vattenmärket och beströr det
genast med sorgfälligt sållad fin sand och fortsätter så till dess fem
eller sex aftryck äro färdiga. Derefter anfuktar man med en svamp ett
förut gummadt tunt skrifpapper på den gummade sidan, tager ett med
sand bestrpdt afdrag och aflägsnar derifrån öfverflödig sand genom en
lätt skakning och lägger arket med den tryckta och sandade sidan mot
det gummade arket, utan att med handen fasttrycka det, hvarigenom
sanden lätt kunde förskjuta sig. Dessa nu på hvarandra liggande arken
lyftas forsigtigt upp, bäst genom att underskjuta en glanspapp.
Sedan pressas så fort som möjligt arken mellan två pappar i en vanlig
kopiebok, med närmast på ömse sidor om matrisen 4—6 ark af
kopie-bokens papper, och får så stå 12—15 minuter, hvarefter matrisen bör
få gå en gång igenom satinerpress, hvarigenom sanden icke vidare kan
lösgöra sig. De båda pappersarken måste hafva samma format som det
papper hvarå vattenmärket skall tryckas. Vid tryckningen inlägges ett
ark på hvardera sidan om matrisen, och det hela får passera mellan
zinkplåtar genom en satinerpress, hvarvid båda arken erhålla
vattenmärke. Helst bör papperet vara skuret och falsadt, så att det hänger
ihop på ena sidan och matrisen kan stickas in deri; lösa blad åka lätt
på sned, och då erhåller papperet ränder genom pressningen. Af trycket
är något fördjupadt och har alltefter sandens finhet mer eller mindre
kornigt utseende, men detta försvinner vid lissering. För en upplaga
behöfves fem till sex matriser för att det icke skall gå för långsamt.
Congrevtryck.
1822 uppfann William Congreve ett sätt att trycka två färger 380 .
på en gång. Han sönderdelade en tryckplatta så, att hvarje färg fick
sin platta, hvilka båda passade i hvarandra och, sammansatta, bildade
ett helt. De delar som skola hafva samma färg höjas upp öfver de
öfriga delarne för färgens pårifning; då detta skett sänkas de åter och
de andra delarne höjas, hvarefter tryckningen $ker på en gång.
Uppfinnaren, som i början höll denna metod hemlig, konstruerade äfven
en press som mekaniskt höjde och sänkte plattorna, påförde dem färg
och tryckte 2,000 aftryck i timmen. Denna press infördes 1828 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
