- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
258

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utkommit arbeten, synnerligast af religiöst innehåll, såsom hela bibeln
m. m. Dessa arbeten äro tryckta på 80 språk, hvaribland arabiska,
armeniska, danska, franska, grekiska, hindostanska, italienska, tyska,
portugisiska, spanska, svenska, tahitiska, kafferspråket o. s. v.

Barbier i Paris uppfann 1836 en punktstil, som ändrades af Braille
samt E. Recardon. Detta system består af sex punkter, i olika lägen:

• • • • • • • • • • • • •
• • • •
b c d « / g h i j * l m n
• • • • • • • • • • • • • • • ’ • •
• • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • . • • • • • • • • • • • • •
P Q r 3 t U V w X y z é

1845 ändrades detta system af abbé Carton i Briigge, så att punkterna
bildade ungefärliga bokstäfver, ehuru det fortfarande förblef chifferskrift.

Boktryckaren i Askersund C. J. Fahlgrén utgaf 1866
Läsning-för blinda, med af honom uppfunna släta chifferbokstäfver:

T ^ T 11 Y Y

a b e i n r v

Vid blindinstitutet i Stockholm användes förut en slät af rundad
antiqvastil med endast gemena; men nu begagnas här Brailles ofvan-

stående punktchiffer med den ändring att w och é uteslutits och
• • • • • •

å ä • ö • • tillkommit. Tal utmärkas genom taltecknet • satt
• • • • • • •

framför tecknen a—j. Denna stil, som vanligen kallas den Brailleska,
har af de flesta fackmän ansetts som den lämpligaste för blindskolan,
såsom användbar för läsning, musikundervisning och korrespondens så
väl blinda emellan som mellan dem och seende. Den kan äfven tryckas
på båda sidor af papperet, så att den ena sidans stil kommer på andra
sidans mellanrum, dervid tecknen inslås i tunna dubbla plåtar,
hvar-emellan papperet inlägges och tryckes på båda sidor.

Tryckningen sker såsom prägeltryck, med papp såsom matris.

Tryckning på bleck- eller zinkplåt.

För detta tryck egnar sig bäst plattor af gelatin, kautschuk,
gutta-perka eller gelatinvalsmassa. Stil och galvaniska plattor kunna
visserligen begagnas, men då bör plåten först öfverdragas med färg, emedan
i annat fall formen nötes hastigt och trycket blir ofullkomligt, dels för
plåtens hårdhet, dels för att den oftast är ojernn i valsningen.

Gelatin löses genom att det först lägges under 3 till 4 minuter
i ljumt vatten; sedan det upptagits och vattnet afrunnit, lägges det
att koka i kittel eller ångapparat. Så snart det är fullständigt upplöst,
hvilket erfordrar några timmars tid, tillsätter man fin glycerin, ungefär
en tredjedel af gelatinens vigt, och låter det åter väl koka, hvarigenom
vattenpartiklarne utdrifvas. Sedan uppslås massan i ett fat och får

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free