Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arket föres endast af bandledning. Arket inlägges å bordet a, fig. 49,
der det fattas af banden och föres omkring tryckcylindern A\ der
sköntrycket tryckes mot formen B’, vidare öfver bandcyliårarne D’ och D,
dervid det vändes, så att när det når tryckcylindern A den otryckta
sidan ligger utåt och derå widertrycket nu sker mot formen B,
hvar-efter arket utkommer på mottagningsbordet E. Färgvalsarne e e
gifva färg till hoppvalsarne / /’, hvilka i sin tur meddela den åt
färgborden C ö\ der den genom fundamentets frain- och återgående rörelse
först utrifves af rifvalsarne g g och sedan af uppdragsvalsame h h\
hvilka meddela färgen åt formarne B B>.
Applegath & Cowpers voro de första tryckmaskiner som begagnades
i Sverige. N. M. Lindh i Örebro införskref nämligen 1829 en sådan
med två cylindrar; 1835 följde d. v. Statstidningen med en enkel
(encylindrig) och senare L. J. Hierta, för tryckning af Aftonbladet,
samt P. A. Norstedt & Söner med tvåcylindriga.
D. Napier & Son voro demäst de som i England drefvo den största
maskinpress-fabrikationen. Deras pressar skilde sig från Cowpers deri,
att cylindrarne vexelvis höjde och sänkte sig. Napier var sannolikt
den första som anbragte gripare på sina maskiner och kombinerade
dem med banden. Napiers maskin infördes 1826 till Amerika, den
första der i landet, och 1835 till Danmark i Berlingska tryckeriet.
Han konstruerade äfven en maskin med digeltryck, såsom å handpress,
hvilken vann stort erkännande för att trycka väl.
I Frankrike antogs äfven, såsom ofvan nämndes, principen med
stor cylinder och bordfärgrifning. Här var det isynnerhet H. Marinoni
i Paris som visade stor uppfinningsförmåga och med framgång
förbättrade tryckmaskinerna.
I Tyskland införde König & Bauer tryckmaskiner efter principen
med små cylindrar och cylinderfärgrifning, och dessa pressar äro de i
Sverige vanligast begagnade. Största delen af de här använda
maskin-pressar äro tillverkade af König & Bauer och J. G. A. Eickhoff i
Köbenhavn och endast några få tidningspressar äro från H. Marinoni
i Paris. Mekanikus S. Sahlberg i Stockholm började 1851 tillverka
tryckmaskiner och färdigbyggde 30 st. intill 1864, då hans verkstad
nedlades. Dessa maskiner voro tunga men mycket solida och särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
