- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
304

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under arkets iläggning hvila hållame mot cylindern och bilda
stödjepunkter för arket, under det griparne äro upphöjda; då griparne falla
och fatta arket, höjas hållarne och släppa arket igenom.

När den bortersta punkturen är på sin plats, låter man några
makulaturark gå igenom maskinen för att formen må få tillräcklig
färg, hvarefter ett ark af upplagans papper ilägges och får gå igenom
och tryckas på första sidan, hvarefter det slås om och inpassas på
punkturerna och tryckes på andra sidan. Skulle nu registret icke vara
noggrant, så måste felen afhjelpas i formen, innan upplappningen
företages. Skall papperet omstjelpas, uppstå .stundom svårigheter att få
register, då de vanligä punkturerna användas, hvårföre också i de flesta
fall med pressen följa nödfallspunkturer, af hvilka
slitspunkturen (fig. 75), som kan vridas åt
alla sidor, är den användbaraste. Om man t. ex.
skall trycka ett fjerdedels ark, och papperet ej får
sönderskäras eller maskinens storlek ej medgifver
punkturernas begagnande å smärre pappersytor,
så måste arket naturligtvis fyra gånger passera cylindern samt
följaktligen blifva både omslaget och omstjelpt. Härvid hjelper man sig
lättast, om den bakre punkturen å tryckcylindern borttages, hvarefter
ett afdrag göres på den rätta papperssorten, arket hopvikes midt itu,
så att sidorna noga passa in på hvarandra, hvarefter med en ål stickes
i det främre punkturhålet genom arket, då den bakre punkturens plats
är noga funnen. Arket lägges så, att det passar in på främre punkturen,
cylindern vrides framåt, under det arket fasthålles på densamma; passar
nu händelsevis ett af cylinderns hål just mot det i arket, så kan detta
begagnas; men passar intet deraf, så fastskrufvas slitspunkturen i
lämpligaste hål, hvarefter man omstjelper ett ark, och om punkturen är rätt
stäld, bör arket stå i register; på sin höjd kan en skiljaktighet af en
kortspåns tjocklek förefinnas, hvilken afhjelpes genom en obetydlig
jemkning af formen.

Vid widertrycket borttages den bakersta punkturen å cylindern och
en punktur inskrufvas i en derför af sedd messingsarm, hvilken’ under
maskinens gång å noggrant afmätta mellantider höjer och sänker sig.
Då cylindern står stilla, hvilar äfven punkturstången, men så snart
griparne fallit ner och cylindern sättes i rörelse, vridas stången och
armen nedåt, dervid punkturen drages ur sitt hål och arket föres
framåt af griparne och den främre punkturen. Denna bakre punktur,
som måste sitta precis midt för den nedre punkturen, inpassas genom
att arket lägges med sitt främre hål å nedre punkturen och den öfre
inriktas i arkets andra hål, hvarvid efterses att arket icke får ligga
för stramt. Det är af synnerlig vigt för ett godt register att denna
punktur noga inriktas. Den gör nämligen en kretsrörelse, och i följd
deraf ger den, om den icke är precis stäld, vid nedgåendet arket en
stöt, hvarigenom detta lätt förskjutes. Den bakre punkturens rörelse är

Fig. 75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free