- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
314

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arbeten med linie-infattning omkring kolumnerna äro de bästa
prof för godheten hos en maskinpress och förmågan hos tryckaren. Vi
hafva förut talat om att de med cylindern parallelt stående kanterna
i formen vanligen komma skarpare ut. Detta är i ännu högre grad
fallet med i samma riktning stående linier, så att det ofta är ganska
svårt att få alla fyra linierna omkring en kolumn lika. Vidare kommer
härtill att å flera maskiner enstaka linier dubblera och att arket vjkes
under tryckningen. Dubblering förekommer oftast vid större tomrum
mellan stilen och infattningslinien, der papperet nedsjunker och ej
ligger stadigt mot linien, som derigenom å trycket synes suddig. Vid
tryckning å torrt papper uppstå dessa olägenheter lättare än å fuktadt,
emedan det torra papperet genom sin styfhet gör mera motstånd vid
arkets förande öfver formen.

De för skarpt utkommande linierna hjelpas genom utskärning.
Dubblering och falsslagning söker man att afhjelpa genom band och
emellan smutsblecket och cylindern anbragt papper.401

Accidenser äro vanligen satta med stilar af olika slag, och dessa
stundom af oliksf höjd, hvarför tryckningen deraf måste underhjelpas
genom sorgfällig lappning. Vid större skilnad i stilhöjden, eller då
större feta stilrader äro fristående blandade med mindre eller magra,
är bäst att, medan formen ännu ligger på slutbordet, lägga under foten
af den lägre eller feta stilen, hvarigenom mycken tid besparas.

Vid tryckning af accidensarbeten eller titelstilar i allmänhet är
tryckarens uppgift icke allenast att få lagom tryckstyrka på hvarje
stilsort, utan bör han äfven taga i betraktande stilens snitt, så att de
gröfre strecken komma skarpt ut och de finare lätt. Vid tryckning
med stil af större käglar framstå stilens skadade delar tydligare än
vid mindre stilsorter, men tryckaren kan äfven härvid genom omsorg
betydligt förminska felens framträdande i det tryckta.

Egyptisk, grotesk o. d. stilar behöfva vanligen obetydlig lappning,
men elzevir- och aldinestilar deremot nästan alltid mera omsorgsfull
sådan. Här måste tryckaren, dels för att skydda stilen, dels för att
få vacker utsättning, skära eller skrapa ut för de finare strecken, t. ex.

Ha Ila Ha

ø

olappad. utskärning å arket. lappad.

Ornament och infattningar fordra äfven att tryckaren noga
iakttager att de finare och gröfre strecken få sin rätta tryckstyrka.
Infattningar äro ofta ojemna, dels genom mindre noggrann gjutning, dels
genom ovarsam behandling, så att de enskilda styckena vid
sammansättning icke sluta riktigt ihop, hvårföre tryckaren måste genom
lappning försöka afhjelpa bristerna. Vid tryckning af små formar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free