- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
327

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lläggningsapparater.

Det tidsödande och ansträngande arbete, som arkens iläggande å
jnaskinpress fordrar, har fört mången på den tanken att söka
åstadkomma äfven detta arbete på mekanisk väg. Patenter å sådana
maskiner bafva uttagits på flera ställen, i Amerika öfver 60 olika, men
flertalet har stannat vid modellen, och endast några få kommit till
utförande. Några uppfylla äfven till hälften sin uppgift, nämligen
att tillräckligt noga föra arken till griparne, men att säkert upplyfta
enkla ark från högen, så att icke den ena gången två och den andra
intet ark medföljer, har endast ofullständigt utförts. Bland dem som
gjort försök i denna väg må nämnas J. F. Ashley i New York. A
hans apparat ligger papperet i en låda, hvaröfver går en ihålig trälist,
hvars sidor sluta i fyra flyttbara, ihåliga slangar eller »fingrar». Dessa
fingrar, som röra sig fram och åter, lyfta arket medelst sugkraft,
åstadkommen genom en med apparaten förenad luftpump, och hålla dem
uppe, tills de framskjutas medelst på en stång fästade trissor eller
mellan tvänne cylindrar, hvilka öfverföra arket till tryckcylindern. För
att icke flera ark på en gång skola medfölja, verkar en luftström mellan
det öfversta och de öfriga arken i högen. Sjelfva lådan lyftes i samma
mån som tryckningen fortgår, så att det öfversta arket alltid ligger
lika högt.

O. Norelius, P. Wallin och J. A. Granberg i Göteborg uttogo
1874 patent å en liknande apparat; äfvenså PirER & Mercker i
Braun-scliweig och P. Landsmann i S:t Dizies samt J. Wilhelmi i Berlin.

Charles E. Johnson i Filadelfia har konstruerat en iläggningsapparat
som löper fram och åter öfver iläggningsbordet. Sjelfva apparaten
består af en med gummi eller guttaperka klädd bleckskifva. När denna
är förd upp och tillbaka, faller hon på pappershögen och medför vid
framgåendet ett ark till hållarne. En liten knif skär, sedan arket af
en sjelfverkande svamp blifvit lätt anfuktadt, ett litet hål, och vid
skifvans upplyftande instickes häri en böjd nål, som sakta lyfter det
öfversta arket, under det samtidigt ett metallfinger griper under arket
och fasthåller det öfriga papperet. Två med kautschuk beklädda
jern-fingrar rikta arket mot hållarne och sidolinialen. För att hindra ett
illa ilagdt ark att gå igenom maskinen, är cylindern, på det ställe der
griparne nedslå, öfverdragen med koppar, och denna del jemte griparne
satt i förbindelse med ett galvaniskt batteri. Det inlagda arket afbryter
den galvaniska strömmen, men om en fals bildas eller ett ark snedt
ilägges, uppstår förbindelsen och en mekanism sättes i verksamhet söm
slår ifrån maskinens ledkraft, hvarigenom den stannar.

A. Haab i Ebnat (Schweiz) har sökt nå samma resultat genom
att lägga det rätvinkligt skurna papperet mellan tre ställbara linialer
på ett å två tappar rörligt utläggningsbord. En bakom den nedre delen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free