Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o tillräckligare är svärtämnet kalcineradt. Den ordinära kimröken visar
en brun, sepiafärgad rand.
Färgen vill ofta icke fastna å glacépapper, under det att vid
kritpapper kritan gerna vill fastna på formen. Härviti är färgen för
fet; den glatta ytan fordrar under alla omständigheter en torr färg.
Finnes icke en sådan i förråd, kan inan hjelpa sig genom att tillsätta
litet lampsot, fint pulvriserad bensvärta eller indigo och väl rifva
den med färgen. Härvid fås en färg som* passar både till glacé- och
kritpapper.
Vid tryckning med svart färg å kulört papper får denna stundom en
anstrykning af brunt. Detta afhjelpes genom tillsättning af litet blå färg.
Ett hufvudvilkor för att äfven den bästa färg skall åt trycket
’ gifva ett godt utseende, är att valsarne äro goda och rätt stälda. Gå
valsarne för hårdt eller för löst mot formen, tager sig färgen ej väl ut.
Locket på färgkasten bör alltid vara tillslutet för att motsvara
sitt ändamål: utestängande af smuts och dam.
Kulört färg.
Att omvexlande med den svarta färgen vid boktryck begagna 427
kulört sådan, har under de senare åren åter kommit i bruk, sedan
den kulörta färgen under en längre tid på detta område varit nästan
bortglömd. Likasom allt som blifver modernt har nu äfven den kulörta
färgen blifvit använd både i tid och otid, både der den pryder sin
plats och der den alldeles icke borde finnas. För trypkning med kulört
färg fordras god färg, noggrannhet vid utförandet och omdöme vid
valet af kulör.
Egentligen finnes i naturen intet färgadt föremål. Det är endast
de skilda föremålens olika förmåga att behålla eller återspegla vissa
strålar af ljuset, som gör att de för ögat synas färgade. Så behåller
ett föremål som synes hvitt intet af ljuset, utan återspeglar alla
strå-larnö, som falla derpå. Ett föremål som synes svart behåller deremot
alla strålar och återspeglar intet deraf, hvarför svart egentligen icke
är någon färg, utan endast frånvaron af all sådan. Det som synqs
rödt behåller alla strålar utom de röda, och ett föremål som synes
grönt behåller alla strålar utom de gula och blå, hvilka tillsammans
bilda grönt, o. s. v. Att intet föremål är färgadt, utan endast erhåller
sin färg från ljuset, bevisas, om man utestänger ljuset från ett föremål
(i ett alldeles mörkt rum), då ingen färg existerar; om man sedan
genom ett litet med glas försedt hål insläpper ljus, så antager det
belysta föremålet samma ‘färg som glaset, hvarigenom ljuset kommer,
hvilket icke skulle ske, om föremålet hade egen färg.
Hvitt är summan af alla existerande färger och förekommer
verkligt rent endast .i solljuset; hos alla andra föremål tillkommer alltid
någon blandning af andra färger. Solspektrum innehåller en oändlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
