Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke för styf, emedan den torkar hastigt. Pariserblått och berlinerblått
äro samma ämne, ehuru pariserblått i allmänhet förekommer renare och
mindre uppblandadt med främmande ämnen, såsom lerjord, stärkelse
m. m. Pariserblått, rifven fin med balsam copaiva och venetiansk fcvål
och tillsatt med dubbel terpentin, gifver en liflig blå färg; den fordrar
mycken rifning. Sparsamt pålagd håller den sig renare än annan färg.
Stålblått (meloriblått) behandlas på samma sätt som föregående och
hör till de tacksammaste tryckfärger. Indigo behandlas på samma sätt.
Vill man förvara dessa färger färdigberedda, måste man, för deras
benägenhet att hastigt torka, hälla litet svag fernissa eller linolja deröfver,
som man, då färgen skall begagnas, stryker tillbaka med spateln, och
som sedan af sig sjelf åter flyter deröfver, utan att skada färgen.
Ultramarin fås sällan äkta; den af färgfabriker tillredda är dock oklanderlig.
Den mindre vane lyckas sällan tillreda den så att den blir brukbar;
den kan icke rifvas som annan färg, emedan den icke fördrager någon
syra och således icke heller fettsyran i fernissan, som derur utvecklar
svafvelbunden vätgas och förstör färgen. För dem som vilja försöka
angifva vi dock efter »Archiv der Buchdruckerkunst» följande: Man
upplöser litet gummi arabicum i ett glas vatten och låter denna lösning
stå på ett varmt ställe en’dag, eller tills den luktar sur. Sedan ilägger
man så mycket ultramarin som af lösningen kan genomträngas och
omrör massan flitigt, hvarefter den får stå 3 å 4 dygn. Nu skall
syran aflägsnas; färglösningen stjelpes för detta ändamål i ett glasfat
och en god qvantitet rent vatten hälles derpå, hvarefter massan flitigt
omrores med en träspade. Man låter sedan lösningeu stå ett dygn,
under hvilken tid ultramarinen i följd af sin tyngd afsätter sig på
bottnen. Vattnet af hälles sakta, och först sedan denna vaskning
upprepats fyra till fem gånger är färgen färdig att rifvas med fernissa.’
Vid rifningen tillsätter man i början endast helt litet fernissa, så att
rifningen sker nästan torr. Ju längre den så rifves, dess bättre. Med
tillsättning af fernissa måste man öfver hufvud vara mycket sparsam
och forsigtig, emedan för mycket sådan lätt gör färgen obrukbar.
Hufvudsaken är en kraftig och flera timmars uthållande rifning.
Ultramarin kan begagnas i puderform liksom bronspulver, ehuru den för
sin färgrikhet måste behandlas med stor försigtighet.
Sammansatta färger. Vid blandning af färg bör man
ihåg-komma, att tillsats af hvitt mer eller mindre rubbar alla färgers glans
och utseende, hvarför iblandning af sådant bör undvikas der det kan
ske. Hvar och en af de för blandning af sedda färgerna bör först
rifvas hvar för sig, och icke mer för hvar gång än man för tillfället
behöfver. Den ljusare färgen lägges alltid först på stenen, emedan
det är lätt att förbättra en ljus blandning genom en liten tillsats af
en mörkare färg, då deremot en mörkare blandning endast kan
förbättras genom större tillsats af den ljusare färgen. Orange erhålles
genom blandning af 3 delar kromgult och 1 del zinober; zinkgult gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
