- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
363

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Papperets torkning.



Sedan en upplaga är uttryckt, bör den upphängas, för att papper 441
och färg må få torka. Torkningen bör ske i ett särskildt derför afsedt
rum, der värmen kan regleras och frisk luft efter behof tillsläppas.
Lämpligaste temperaturen i detta rum är 30° C., blir värmen högre,
torkar papperet så hastigt, att färgen icke hinner intränga deri,
hvar-förutom det blir skrynkligt och får falsar vid lissering. Vid torr och
varm väderlek torkas papperet bäst genom att endast tillsläppa frisk
luft. Ventileras icke rummet, blir luften för mycket mättad med
fuktighet, hvarigenom papperet torkar långsammare. För arkens upphängande
är bäst att begagna breda stegar, på öfra ändarne
försedda med hjul, hvilande på långa reglar med
för hjulen passande rännor (fig. 85). Denna
inrättning medför den fördelen, att man kan skjuta
ihop stegarne då de icke begagnas eller då man
behöfver plats i ena eller andra delen af
rummet. Papperet bör icke få hänga längre än till dess det är lagom
torkad t, och bör man derför tillse att det icke blir för torrt.
Fig. 85.
Fig. 85.


Att, såsom på några ställen brukas, upphänga papperet till
torkning i arbetslokalen, är högst olämpligt, ty härigenom blir icke allenast
lokalen osund, utan papperet utsättes äfven för dam och smuts.

Man har äfven försökt att inrätta särskilda torkapparater. Så
konstruerade Perrin för statstryckeriet i Paris en apparat, »séchior»,
der arken gingo mellan två starka linneväfvar, spända öfver ett antal
cylindrar, och under första hälften af sin gång genom en af jern och
glas gjord låda, deri luften starkt upphettades. Vid utträdet härur
hade papperets fuktighet öfvergått i ånga, som dels fans qvar i
papperet, dels ingått i väfven. Denna ånga fördunstade å den andra
hälften af vägen, hvilken gick i fria luften. Man har äfven försökt
torka arken genom att låta dem gå mellan uppvärmda cylindrar, men
detta sätt har icke visat sig ersätta den vanliga torkmetoden.

Papperets glättning.



Satinering. Till bättre tryckarbeten glättas, satineras, vanligen 442
papperet före tryckningen. Detta sker i en särskildt derför byggd
maskin (fig. 86), vanligen med två öfver hvarandra liggande
stålcylindrar, af hvilka den öfre genom en upptill å maskinen anbragt
inrättning kan ställas högre eller lägre, och således tryckets styrka
regleras. Dessa cylindrars lagertappar få icke vara endast intappade
i eylindrames ändar, utan skola gå rätt igenom cylindrarne, ty i annat
fall kunna de ej i längden motstå trycket. På ömse sidor om
cylindrarne finnas bord, i jemnhöjd med nedre cylindern, så att arkhögen
lätt kan skjutas derifrån in mellan cylindrarne och ut på andra bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free