Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid papperets iläggning iakttages, att detta lägges midt på plåten
och så, att alla ark som gå igenom maskinen på en gång ligga midt
öfver hvarandra; skulle något ark komma att ligga snedt, så får detta
och de två på ömse sidor derom liggande arken märken, som utvisa
snedheten. Vidare måste noga tillses att icke falsar uppstå å något
ark, ty härigenom blir icke allenast arket odugligt utan äfven plåtarne
förstörda. Cylindrarnes tryck bör noga regleras för hvarje ny
pappers-sort som skall satineras, och stor försigtighet iakttagas, så att trycket
icke blir för hårdt. I vanliga fall behöfver trycket icke vara större
än att papperet nätt och jemnt får tillräcklig glans. Tillsättas
cy-lindrarne hårdare, blir papperet för hårdt och glasartadt, vanligen fult
och prickigt genom deri befintliga ojemnheters starkare framträdande.
Isynnerhet bör försigtighet iakttagas vid satinering af kulört papper,
hvilket lätt genom för hård pressning blifver alldeles odugligt.
Tillsättes trycket för hårdt, kan plåtlägget äfven stanna emellan cylindrarne,
och i vanliga fall måste då en cylinders axlar huggas af för att få
lägget loss. Tjockt, lurfvigt papper, som behöfver stark satinering, bör
helst satineras två gånger, med svagare tryck första gången och något
ökadt andra gången. Som papperet vid satinering, synnerligen då många
ark gå igenom på en gång, stundom icke alltigenom erhåller lika
glätt-ning, utan de i midten liggande arken få mindre glans, bör, då det
satineras andra gången, iakttagas att de ark som första gången ligga
ytterst, andra gången komma i midten. På detta sätt blifver papperet
lika hela upplagan igenom, hvilket också är nödvändigt för jemn
färgtagning. Papperet bör alltid satineras strax före tryckningen, emedan
i’ annat fall de af sedda fördelarne endast ofullkomligt ernås.
Detta sätt att satinera papper blir naturligtvis både tidsödande
och kostsamt. Man har derför äfven här sökt ersätta det tyngre
handarbetet genom att konstruera fullkomligare maskiner, der ett ark i
sänder blifver satineradt. Idéen realiserades först af F. Schotke i
Hamburg. Bland Öfriga uppfinnare torde förtjena påpekas W. F. Heim 443
i Offenbach a. M., som konstruerat en enkel och en dubbel
satiner-maskin. Den enkla, fig. 87, har en hårdgjutvals och en pappvals.
Arken iläggas och mottagas såsom vid tryckning å maskinpress; de
tillföras valsarne medelst en ändlös filt, och föras efter satineringen
genom band till mottagningsbordet. Under stålvalsen finnes inrättning
för dess rengöring. De båda valsarne regleras för hårdare eller svagare
tryck genom en skruf samt dubbel häfinrättning och dertill hörande
belastning, öfver den ändlösa filten är anbragt ett skyddsbräde för att
dels skydda denna för smuts, dels hindra något, t. ex. falsben, att
nedfalla mellan cylindrarne. För att förhindra arken att blifva fastsittande
vid någondera af cylindrarne äro der intill anbragta en sorts afstrykare
af stål, hvilka, likt griparne å tryckmaskin, kunna flyttas efter arkets
storlek. Denna maskin är att rekommendera för vanligen förekommande
textarbeten. Då papper skall satineras för illustrationer o. d., bör man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
